Ämnen: Teknologi, allmänt

  • Multi-satellite space mission encounters magnetic reconnection in the Earth's magnetotail

    Research to be published today in the respected journal Science presents observations made by NASA's four Magnetospheric Multiscale (MMS) satellites in the Earth's magnetotail and help us to understand how the plasma particles and in particular electrons are accelerated during reconnection. Two scientists from the Swedish Institute of Space Physics (IRF) in Uppsala are co-authors of the article.

  • Ny upptäckt av hur elektroner får energi runt jorden

    Nya resultat om elektroners acceleration i olika områden i rymden runt jorden presenteras i den doktorsavhandling som Elin Eriksson, Institutet för rymdfysik, och Uppsala universitet presenterar torsdag den 25 oktober. Avhandlingen baseras på data från satelliterna Magnetospheric MultiScale och Cluster.

  • Svenskt deltagande när BepiColombo skickas till Merkurius – följ uppskjutningen via rymdvakor

    Tidig morgon den 20 oktober, 03:45 svensk tid, skickas den europeiska och japanska rymdfarkosten BepiColombo iväg från Kourou i Franska Guiana för att utforska Merkurius och dess magnetosfär. Ombord på de två satelliter som rymdfarkosten består av finns tre instrument som Institutet för rymdfysik, IRF, varit med och tagit fram. Välkommen till våra rymdvakor för att följa uppskjutningen direkt.

  • Sveriges första satellitinstrument jubilerar – utvecklades i Kiruna

    Den 3 oktober är det 50 år sedan det första svenskbyggda satellitinstrumentet skickades iväg ombord på norrskenssatelliten ESRO-1A för att färdas i en bana runt jorden. Dessutom är det i år 30 år sedan Institutet för rymdfysik, IRF, skickade iväg sitt första instrument till en annan planet. Den 7 juli 1988 skickades den ryska rymdfarkosten Phobos-1 iväg för att studera Mars och dess måne Phobos.

  • IRF-professorn Stas Barabash hedras av den internationella rymdorganisationen COSPAR

    Professor Stas Barabash, Institutet för rymdfysik, har mottagit 2018 COSPAR International Cooperation Medal för sitt "enastående bidrag till utvecklingen av internationellt vetenskapligt samarbete inom rymdforskning". Den internationella kommittén för rymdforskning, COSPAR, arbetar för att på en internationell nivå främja vetenskaplig rymdforskning.

  • Nya rön om plasma och stoft vid månen Enceladus och kometen 67P

    På måndagen den 11 juni disputerar Ilka Engelhardt, Institutet för rymdfysik (IRF) och Uppsala universitet, på en avhandling om plasma och stoft vid månen Enceladus och kometen 67P, ”Plasma and Dust around Icy Moon Enceladus and Comet 67P/Churyumov-Gerasimenko”.

  • Ny magnetisk process upptäckt i turbulenta områden i rymden

    Med hjälp av fyra amerikanska forskningssatelliter har forskare hittat en ny magnetisk process i turbulent plasma i rymden. Magnetisk återkoppling är en viktig process som äger rum i magnetosfären. Den upplöser magnetisk energi, accelererar laddade partiklar och bidrar till s.k. rymdväder. Nu har forskare hittat magnetisk återkoppling där den aldrig setts tidigare, i turbulenta områden i rymden.

  • Elektrisk och kemisk koppling mellan Saturnus och dess ringar - svenskt forskningsresultat i Science

    Det svenskutvecklade mätinstrument som fanns på rymdfarkosten Cassini har gjort spännande upptäckter i planeten Saturnus atmosfär. Jan-Erik Wahlund på Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala och hans kollegor visar att det finns en stark koppling, kemiskt och elektriskt, mellan Saturnus atmosfär och dess ringar. Nu har forsknings¬resultatet publicerats i den ansedda tidskriften Science.

  • Mars atmosfär är väl skyddad från solvinden

    Trots frånvaron av en magnetisk dipol liknande jordens, är Mars atmosfär väl skyddad från solvindens effekter på jonutflödet från planeten. Detta enligt mätningar från det svenskledda partikelinstrumentet ASPERA-3 på rymdsonden Mars Express som presenteras i en avhandling av Robin Ramstad, doktorand på Institutet för rymdfysik i Kiruna och Umeå universitet.

  • Föregångare till livets byggstenar i atmosfären på Saturnus måne Titan

    Nya resultat om Saturnus måne Titan presenteras i den avhandling som Oleg Shebanits lägger fram vid Uppsala universitet på fredag, den 3 november. Med hjälp av mätningar från ett instrument utvecklat vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala har han studerat den övre, laddade delen av Titans atmosfär, dess jonosfär.

  • Framstående svensk rymdforskning - Institutet för rymdfysik firar 60 år i rymden

    På fredag den 20 oktober 2017 firar Institutet för rymdfysik, IRF, 60 år av framstående rymdforskning. Institutet kom till som Kiruna geofysiska observatorium, KGO, den 2 juli 1957. Idag har IRF verksamhet i Kiruna (huvudkontor), Umeå, Uppsala och Lund. IRF har haft huvudansvar för ett fyrtiotal forskningsinstrument ombord på satelliter som har besökt flera objekt i solsystemet.

  • Svenskt instrument visar att solstorm gav effekter på Mars

    En solstorm gjorde att planeten Mars träffades av energirika partiklar den 11 september 2017, visar mätningar från Institutet för rymdfysiks satellitinstrument, ASPERA-3, ombord på satelliten Mars Express. Solstormar är utbrott som slungar ut laddade partiklar från solens yta, och under tre dagar var strålningsvärdena vid planeten kraftigt förhöjda enligt mätningar av ASPERA-3.

  • Svenskt instrument följer med när rymdsonden Cassini åker in i Saturnus gasmassor

    Den 15 september är det dags för den sista stora finalen av vetenskapliga upptäckter med den amerikanska rymdfarkosten Cassini. Ombord finns ett instrument från Institutet för rymdfysik i Uppsala. Cassini är i en bana som för den rakt igenom gapet mellan den innersta synliga ringen och planeten Saturnus. Efter 22 sådana passager låter man till slut farkosten krascha in i Saturnus gasmassor.

  • Rymdfarkosten Cassini med bl.a. svenskt instrument ska åka in i Saturnus gasmassor den 15 september 2017 [NOTERA DATUM!]

    Nu är det dags för den sista stora finalen av mätningar och vetenskapliga upptäckter med rymdfarkosten Cassini vid planeten Saturnus. Ett svenskbyggt instrument finns ombord och ska mäta in till sista sekunden i Saturnus atmosfär innan Cassini brinner upp i gasjättens molnmassor. Instrumentet, en s.k. Langmuirsond, har utvecklats vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala.

  • Rymdforskningspionjären Bengt Hultqvist fyller 90 år

    Professor emeritus Bengt Hultqvist, som fyller 90 år den 21 augusti, har ibland kallats "rymdens Hjalmar Lundbohm" - det är till stor del hans förtjänst att rymdverksamheten i Kiruna har fått en sådan enastående utveckling. Under Bengt Hultqvists 37-åriga ledning av Institutet för rymdfysik, IRF, utvecklades rymdverksamheten i Kiruna från 6 personer 1957 till ca 450 verksamma år 1994.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Institutet för rymdfysik

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Institutet för rymdfysik.

Okej