NASA:s fyra satelliter MMS sköts upp i bana runt jorden förra året; nu är analysen av de första resultaten klar. I en artikel i tidskriften Science som publiceras denna vecka visas de första mycket detaljerade mätningarna av gränsområdet där solvinden träffar jordens magnetfält. Institutet för rymdfysik i Uppsala har bidragit till instrumenten på MMS som mäter elektriska fält.
Den 22 februari var det 30 år sedan Sveriges första satellit, Viking, skickades upp 1986. SVT Norrbotten var med när detta firades med tårta och föredrag på Institutet för rymdfysik och Rymdcampus i Kiruna. IRF:s föreståndare Stas Barabash och professor emeritus Bengt Hultqvist intervjuades om Vikings betydelse för svensk rymdverksamhet.
Sveriges första satellit, Viking, skickades up den 22 februari 1986. På Institutet för rymdfysik i Kiruna firas 30-årsdagen med föredrag av prof. Bengt Hultqvist, som föreslog att en svensk forskningssatellit borde byggas. Viking riktade in sig på förståelse av norrskensprocesser och visade omvärlden vilken kompetens som finns inom svensk industri och forskning för deltagande i rymdprojekt.
Månens rymdmiljö är mycket mer aktiv än man tidigare trott enligt Charles Lue vid Institutet för rymdfysik och Umeå universitet. Man har länge trott att månen passivt absorberar laddade partiklar från solen, solvinden, utan att nämnvärt påverka sin omgivning, men nya rön visar att månens yta och även lokalt magnetiserade områden i månskorpan reflekterar en del av solvinden.
Saturnus måne Enceladus har stora sprickor i sitt isskal varifrån vattenånga konstant sprutar ut från det hav som döljer sig under isytan. I en ny avhandling har Mika Holmberg (Institutet för rymdfysik, IRF) undersökt den yttre delen av planeten Saturnus praktfulla ringsystem. Mätningarna visar att plasmadisken är asymmetrisk och skiftad mot solen.
Nästa vecka, den 23 september, påbörjar den europeiska rymdorganisationen ESA:s rymdsond Rosetta en utflykt bort från kometen 67P Churyumov-Gerasimenko. Man ska flyga ut till ett avstånd på 1500 km från kometkärnan. Det gör man för att få en mer fullständig bild av kometens atmosfär och hur den påverkas av solvinden. Ombord på Rosetta finns två mätinstrument från Institutet från rymdfysik, IRF.
IRF anser att rymdutredningen innehåller flera bra förslag. Utredaren drar slutsatsen att svensk rymdforskning är internationellt framgångsrik och poängterar vikten av kontinuitet och långsiktighet. IRF ser positivt på förslaget att Rymdstyrelsen ska utökas och få mer av ett samlande ansvar för rymdfrågor. IRF stödjer även förslaget att möjliggöra uppsändningar av småsatelliter från Esrange.
Regeringen har idag beslutat att utse Stanislav Barabash till ny föreståndare för Institutet för rymdfysik (IRF). Institutet arbetar huvudsakligen med grundforskning och högre utbildning. Stas Barabash rekryterades till IRF i början av 1990-talet och utsågs till professor vid institutet 2002. Han är en världsledande forskare för utveckling av mätinstrument för rymdmissioner.
Under det senaste året har rymdfarkosten Rosetta studerat kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko på nära håll under kometens färd runt solen. Tidigt i morgon (torsdag 13 augusti) når kometen perihelium, den punkt i dess bana där den befinner sig närmast solen. Ombord på Rosetta finns två instrument utvecklade vid Institutet för rymdfysik, IRF.
I dagarna meddelade den europeiska rymdorganisationen ESA att det blir franska Airbus som får bygga Europas nästa stora rymdfarkost JUICE (JUpiter ICy moons Explorer), som skickas till jätteplaneten Jupiter och dess isiga månar 2022. Två av de tio vetenskapliga instrumenten ombord kommer från Sverige, och utvecklas av forskargrupper vid Institutet för rymdfysik i Kiruna och Uppsala.
Den europeiska rymdorganisationen ESA har valt den svenska satelliten THOR (Turbulence Heating ObserveR) som en av tre kandidater till nästa europeiska M-klass projekt (mellanstora rymdmissioner inom ESA:s Cosmic Vision). Projektet leds av Andris Vaivads vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala.
I en artikel i tidskriften Science visar en internationell forskargrupp ledd från Institutet för rymdfysik i Kiruna vad som händer då en magnetosfär håller på att bildas kring kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Resultaten bygger på mätdata som samlats in av kometjägaren Rosetta.
Forskare från Österrike och Sverige presenterar i tidskriften Science en förklaring till gasmoln vid planeter kring andra stjärnor. Under de senaste åren har mer än tusen planeter kring andra stjärnor upptäckts. En del av planeterna passerar framför stjärnan. Man kan då få information om planetens atmosfär genom att observera hur den absorberar stjärnans ljus.
Institutet för rymdfysik (IRF), Uppsala universitet och Rymdstyrelsen inbjuder till Rymdvaka onsdag 12 november 13:00 - ca 20:00 i Siegbahnsalen på Ångströmlaboratoriet i Uppsala för att följa när rymdsonden Rosettas landare sätts ned på kärnan av kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko.
På söndag den 19 oktober klockan 20:27 passerar en komet nära Mars. Samtidigt finns det svenska instrumentet ASPERA-3 ombord på den europeiska satelliten Mars Express på plats vid Mars för att göra mätningar. Kometen Siding Spring kommer att passera planeten Mars på ett avstånd av endast 140 000 km, ungefär en tredjedel av avståndet från jorden till månen.
Shahab Fatemi, doktorand vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna, presenterar nya rön om hur solvinden blåser kring månen. När solvinden (laddade partiklar från solen) träffar på månen kommer den i direkt kontakt med ytan eftersom månen saknar en tät atmosfär. En stor del av solvinden absorberas av månens yta, men en del reflekteras vid ytan och en del ändrar riktning p g a magnetiska fält.
År 2016 kommer den ryska rymdfarkosten Luna-glob att landa på månens yta. Ombord på landaren kommer att finnas ett litet instrument som utvecklas och byggs vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna. Instrumentet heter XSAN (eXtra Small Analyzer for Neutrals). Om allt går som planerat kommer XSAN att vara det första instrumentet byggt i Sverige som landar på ytan av en annan himlakropp.
På fredag (22 november 2013, kl. 13:02 svensk tid) skickas de tre satelliterna i Swarm-projektet upp från Plesetsk i Ryssland. Svenska rymdfysiker från Institutet för rymdfysik, IRF, bidrar med ett instrument till samtliga satelliter. Svenskarna ska studera elektriska fält och strömmar, bland annat i områden nära norrskenet.
The sun emits light, but it also emits particle beams. A scientist at the Swedish Institute of Space Physics (IRF) in Uppsala has revealed how these beams generate radio waves. These radio waves can tell us about the outer layers of the sun and the interstellar medium without going there.
I en ny avhandling presenterar Katarina Axelsson, doktorand vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, resultat från optiska norrskensobservationer, både markbaserade och satellitburna. Arbetet består av att utveckla metoder för att bättre förstå rymden kring vår planet genom att studera norrskenets egenskaper.
