Computer simulations of the plumes of liquid water that stream out of Jupiter’s moon Europa show that the forthcoming space mission JUICE may offer an answer to the question as to whether the Jovian moon’s sub-surface ocean could harbour life. Hans Huybrighs comes to this conclusion in the doctoral thesis he has recently completed in collaboration with the Swedish Institute of Space Physics.
I morgon kväll den 7 december svensk tid lyfter den kinesiska månsonden Chang’e 4 mot månens baksida. Med sig har den ett instrument från Institutet för rymdfysik, IRF.
Research to be published today in the respected journal Science presents observations made by NASA's four Magnetospheric Multiscale (MMS) satellites in the Earth's magnetotail and help us to understand how the plasma particles and in particular electrons are accelerated during reconnection. Two scientists from the Swedish Institute of Space Physics (IRF) in Uppsala are co-authors of the article.
Nya resultat om elektroners acceleration i olika områden i rymden runt jorden presenteras i den doktorsavhandling som Elin Eriksson, Institutet för rymdfysik, och Uppsala universitet presenterar torsdag den 25 oktober. Avhandlingen baseras på data från satelliterna Magnetospheric MultiScale och Cluster.
Tidig morgon den 20 oktober, 03:45 svensk tid, skickas den europeiska och japanska rymdfarkosten BepiColombo iväg från Kourou i Franska Guiana för att utforska Merkurius och dess magnetosfär. Ombord på de två satelliter som rymdfarkosten består av finns tre instrument som Institutet för rymdfysik, IRF, varit med och tagit fram. Välkommen till våra rymdvakor för att följa uppskjutningen direkt.
Den 12 oktober disputerar Etienne Behar, Institutet för rymdfysik och Luleå tekniska universitet med avhandlingen "Solar Wind Dynamics within The Atmosphere of comet 67P/Churyumov-Gerasimenko".
Den 5 oktober publiceras nya forskningsresultat från rymdfarkosten Cassinis sista färd i tidskriften Science. Unikt mätdata har analyserats av bland andra forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF.
Välkomna på Öppet hus på Rymdcampus i Kiruna lördagen den 6 oktober mellan kl. 11-15.00!
Den 3 oktober är det 50 år sedan det första svenskbyggda satellitinstrumentet skickades iväg ombord på norrskenssatelliten ESRO-1A för att färdas i en bana runt jorden. Dessutom är det i år 30 år sedan Institutet för rymdfysik, IRF, skickade iväg sitt första instrument till en annan planet. Den 7 juli 1988 skickades den ryska rymdfarkosten Phobos-1 iväg för att studera Mars och dess måne Phobos.
Professor Stas Barabash, Institutet för rymdfysik, har mottagit 2018 COSPAR International Cooperation Medal för sitt "enastående bidrag till utvecklingen av internationellt vetenskapligt samarbete inom rymdforskning". Den internationella kommittén för rymdforskning, COSPAR, arbetar för att på en internationell nivå främja vetenskaplig rymdforskning.
På måndagen den 11 juni disputerar Ilka Engelhardt, Institutet för rymdfysik (IRF) och Uppsala universitet, på en avhandling om plasma och stoft vid månen Enceladus och kometen 67P, ”Plasma and Dust around Icy Moon Enceladus and Comet 67P/Churyumov-Gerasimenko”.
Med hjälp av fyra amerikanska forskningssatelliter har forskare hittat en ny magnetisk process i turbulent plasma i rymden. Magnetisk återkoppling är en viktig process som äger rum i magnetosfären. Den upplöser magnetisk energi, accelererar laddade partiklar och bidrar till s.k. rymdväder. Nu har forskare hittat magnetisk återkoppling där den aldrig setts tidigare, i turbulenta områden i rymden.
I sommar kommer professor Stas Barabash, Institutet för rymdfysik, Kiruna, att mottaga 2018 COSPAR International Cooperation Medal för sitt ”enastående bidrag till utvecklingen av internationellt vetenskapligt samarbete inom rymdforskning”.
Det svenskutvecklade mätinstrument som fanns på rymdfarkosten Cassini har gjort spännande upptäckter i planeten Saturnus atmosfär. Jan-Erik Wahlund på Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala och hans kollegor visar att det finns en stark koppling, kemiskt och elektriskt, mellan Saturnus atmosfär och dess ringar. Nu har forsknings¬resultatet publicerats i den ansedda tidskriften Science.
Trots frånvaron av en magnetisk dipol liknande jordens, är Mars atmosfär väl skyddad från solvindens effekter på jonutflödet från planeten. Detta enligt mätningar från det svenskledda partikelinstrumentet ASPERA-3 på rymdsonden Mars Express som presenteras i en avhandling av Robin Ramstad, doktorand på Institutet för rymdfysik i Kiruna och Umeå universitet.
Nya resultat om Saturnus måne Titan presenteras i den avhandling som Oleg Shebanits lägger fram vid Uppsala universitet på fredag, den 3 november. Med hjälp av mätningar från ett instrument utvecklat vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala har han studerat den övre, laddade delen av Titans atmosfär, dess jonosfär.
På fredag den 20 oktober 2017 firar Institutet för rymdfysik, IRF, 60 år av framstående rymdforskning. Institutet kom till som Kiruna geofysiska observatorium, KGO, den 2 juli 1957. Idag har IRF verksamhet i Kiruna (huvudkontor), Umeå, Uppsala och Lund. IRF har haft huvudansvar för ett fyrtiotal forskningsinstrument ombord på satelliter som har besökt flera objekt i solsystemet.
En solstorm gjorde att planeten Mars träffades av energirika partiklar den 11 september 2017, visar mätningar från Institutet för rymdfysiks satellitinstrument, ASPERA-3, ombord på satelliten Mars Express. Solstormar är utbrott som slungar ut laddade partiklar från solens yta, och under tre dagar var strålningsvärdena vid planeten kraftigt förhöjda enligt mätningar av ASPERA-3.
Den 15 september är det dags för den sista stora finalen av vetenskapliga upptäckter med den amerikanska rymdfarkosten Cassini. Ombord finns ett instrument från Institutet för rymdfysik i Uppsala. Cassini är i en bana som för den rakt igenom gapet mellan den innersta synliga ringen och planeten Saturnus. Efter 22 sådana passager låter man till slut farkosten krascha in i Saturnus gasmassor.
Nu är det dags för den sista stora finalen av mätningar och vetenskapliga upptäckter med rymdfarkosten Cassini vid planeten Saturnus. Ett svenskbyggt instrument finns ombord och ska mäta in till sista sekunden i Saturnus atmosfär innan Cassini brinner upp i gasjättens molnmassor. Instrumentet, en s.k. Langmuirsond, har utvecklats vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala.