I sin doktorsavhandling utforskar Qi Zhang växelverkan mellan Mars och strömmen av laddade partiklar från solen, solvinden. Hennes forskning ger nya insikter om hur Mars atmosfär har utvecklats över tid.
En ny doktorsavhandling vid Institutet för rymdfysik (IRF) och Umeå universitet förklarar hur växelverkan mellan kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko och solvinden, ett flöde av laddade partiklar från solen, blir komplex när kometen närmar sig solen. Anja Möslinger har studerat enskilda joners rörelse för att förklara detta komplexa tillstånd.
Sex meteorkameror driftsätts av Institutet för rymdfysik (IRF) i den norra delen av landet för att bland annat hitta meteoriter i norra Sverige och möjliggöra simultana mätningar mellan olika instrument i området. Med kamerorna kommer IRF även att kunna studera polaratmosfäriska fenomen samt bidra med data till globala meteorkameranätverk.
Under oktober månad har IRF installerat en sjätte kamera för norrskensforskning inom mätsystemet ALIS_4D. Mätstationen med kameran är belägen i Nikkaluokta. Avståndet mellan mätstationerna är fem mil i ett rutnät vilket bidrar till en överlappning av synfältet. Forskarna kan därmed skapa tomografi av norrskenet och se det i tre dimensioner.
Forskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna finner att under vissa förhållanden kan den inducerade magnetosfären på Mars degenerera. Resultaten presenteras i en studie, publicerad i den välrenommerade tidskriften Nature.
Den 19-20 augusti kommer Juice, som första rymdsond någonsin, att använda månen och 1,5 dagar senare jorden, för gravitationsassistans. Med förbiflygningarna sparar Juice en stor mängd bränsle för den resterande resan till Jupiter som nås i juli 2031. Institutet för rymdfysik (IRF) kommer att ha sina instrument i drift under förbiflygningarna.
I en doktorsavhandling från Institutet för rymdfysik (IRF) och Uppsala universitet presenteras nya insikter om samspelet mellan laddade partiklar och plasmavågor vid jordens kollisionsfria bogchock. Ahmad Lalti, som har analyserat data från NASA:s Magnetospheric Multiscale (MMS)-satelliter, försvarar sin avhandling den 31 maj.
Nu lanserar Institutet för rymdfysik (IRF) en norrskenapplikation som möjliggör för allmänheten och turister att få notifikationer i mobiltelefonen när det är norrsken över Kiruna och dess närområde. Notifikationerna levereras i realtid och indikerar att det är dags att bege sig ut för att uppleva himlafenomenet.
Den 12 december klockan 19.00 lokal tid är det tänkt att den största av NASA:s stratosfärballonger ska släppas från Antarktis med bland annat infraljudsexperiment från Institutet för rymdfysik (IRF) ombord. Flygningen möjliggör en karaktärisering och undersökning av infraljudmiljön över Antarktis.
Saturnus äter upp sin D-ring - resulterar i en komplex övre atmosfär Den 23 november presenterar Joshua Dreyer sin forskning om Saturnus vid Institutet för rymdfysik (IRF) och Uppsala universitet genom att försvara sin doktorsavhandling, som undersöker effekten av det material som faller in i Saturnus övre atmosfär från planetens innersta ring, den så kallade D-ringen.
Hur bygger man vetenskapliga instrument som tål extrem strålning i rymden? När IRF:s forskningsingenjör Jesper Fredriksson medverkar under Space Rendezvous den 2 november kommer han att berätta om arbetet med att utveckla och bygga instrument som måste klara av extrem strålning från rymdmiljön omkring Jupiter och dess isiga månar.
Den 3 juli uppnådde det svenskledda instrumentet Particle Environment Package (Pep) ombord på ESA:a rymdsond Juice en stor milstolpe med sin framgångsrika driftsättning. Allt fungerar som det ska och instrumentet är igång. Rymdsonden har sedan den 14 april färdats över 200 miljoner kilometer i rymden på sin väg till Jupiter.
Visste du att forskare och ingenjörer vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna har byggt rymdinstrument som kommer att bidra i sökandet efter liv på Jupiters isiga månar? Under sommaren 2023 välkomnas Kirunaborna och tillresta till stadshuset Kristallen för att ta del av IRF:s utställning om rymdexpeditionen Juice.
Kl. 14.14, svensk tid, den 14 april sändes den europeiska rymdsonden Juice upp från Franska Guyana med destination Jupiter och dess isiga månar Europa, Callisto och Ganymedes. IRF ansvarar för två av de tio vetenskapliga rymdinstrumenten ombord på Europas största vetenskapliga rymdexpedition någonsin. Huvudmålet är att ta reda på om det finns förutsättningar för liv på Jupiters månar.
Klockan 19.23 sköts en sondraket med ett forskningsexperiment från Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna upp från rymdbasen Esrange. Allt gick bra och med hjälp av den insamlade datan kan nu IRF:s rymdforskare studera förhållanden i den jordnära rymden, jonosfären. Datan bidrar till en pusselbit inom norrskensforskning som kan möjliggöra bättre rymdväderprognoser.
Rymdforskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Uppsala och Kiruna har byggt och ansvarar för flera av de rymdinstrument som ska följa med rymdsonden JUICE till Jupiter och de isiga månarna Europa, Ganymedes och Callisto. Den 25-26 mars besöker de Tekniska museet i Stockholm med en unik utställning som handlar om den största vetenskapliga rymdexpeditionen i europeisk historia.
Söndagens planerade uppskjutning av Institutet för rymdfysiks (IRF:s) forskningsexperimentet BROR från rymdbasen Esrange utanför Kiruna ställdes in precis innan raketen skulle gå iväg på grund av vindförhållanden. Nytt försök under måndag den 13 mars.
Norrskensforskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna planerar med hjälp av SSC att skjuta upp en sondraket från rymdbasen Esrange mellan den 12-22 mars 2023 med syfte att studera förhållanden i den jordnära rymden. Experimentet kommer att skapa ovanliga och vackra ljusfenomen.
Rymdforskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna och Uppsala har byggt och ansvarar för flera av de rymdinstrument som ska följa med rymdsonden JUICE till Jupiter och de isiga månarna Europa, Ganymedes och Callisto. Den 24-25 februari besöker de Teknikens hus i Luleå med en utställning om den största vetenskapliga rymdexpeditionen i europeisk historia.
Kosmiska strålar är energirika partiklar som färdas nära ljusets hastighet. De allra flesta kommer från vintergatan men de kraftigaste kommer med stor sannolikhet från andra galaxer. Nu har vi upptäckt en ny datakälla för att mäta dessa.