Blogginlägg -
Det unika med ekosystemtjänster i hållbarhetsbedömningar – enligt Sanna Almheden
Iterios nya och yngsta miljötjej Sanna Almheden är född och uppvuxen i Kalmar. Efter att en kompis börjat studera endogena processer (som Sanna tyckte lät väldigt intressant) vid Stockholms universitet, packade hon sin väska och begav sig till storstan.
På SU läste Sanna geografiprogrammet som har starkt fokus på kopplingen mellan människa och miljö. ”Jag fick chansen att studera processer och samband över hela världen”, säger hon och berättar om exkursioner på Nya Zeeland, författande av C-uppsats i ett tigerreservat i Indien och om en kurs i Tanzania med doktorander från universitetet i Dar es-Salaam. Fortsättningen blev en master i Miljövård och fysisk planering – ett försök att nischa sig mot svenska förhållanden med fokus på hur man behandlar miljöfrågor i samhällsplanering men också hur man ser på miljöproblem ur olika perspektiv.
Redan rutinerad på Iterio
Sanna har sedan oktober hunnit engagera sig bland annat i en miljöbedömning av Botkyrka kommuns översiktsplan och MKB för Tomteboda bussdepå, Arenastaden och i en detaljplan för Beckholmen. Nu jobbar hon med Haninge kommun – ett projekt med både sociala, ekologiska och ekonomiska infallsvinklar, där Sanna är ansvarig för de miljömässiga aspekterna. ”Jag sitter med i den ekologiska gruppen på kommunen och stöttar tjänstemännen i hållbarhetsbedömningen. Syftet är också att se till att det sker en växelverkan mellan översiktsplansarbetet och hållbarhetsbedömningen”, berättar hon.
Nyligen vann miljögruppen på Iterio även en upphandling för hållbarhetsbedömningen av Tyresö kommuns nya översiktsplan. ”Det känns verkligen som att vi är starka på det här området”, lägger Sanna till.
Ekosystemtjänster som parametrar i miljökonsekvensbeskrivningar
Redan under utbildningen på SU stötte Sanna på begreppet ekosystemtjänster och började fundera på varför man inte tar upp dem i miljökonsekvensbeskrivningar. ”Ekosystemtjänster är ett sätt att se på naturen ur människans perspektiv – vilka konkreta fördelar naturen ger människan samt hur vi är beroende av den”, berättar Sanna. Begreppet har funnits inom forskningsvärlden länge men det är först nu på senare år som det har börjat ta plats i planeringssammanhang. ”Man har insett att det finns ett värde i att belysa nyttorna som naturen ger människan och inte bara se naturen som en mottagare av exploatering”, fortsätter hon.
Genom att inkludera ekosystemtjänster i hållbarhetsbedömningar kan man generera förståelse för att processer i naturen är betydelsefulla för att skapa ett motståndskraftigt samhälle – både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. ”När man identifierar och utreder ekosystemtjänster är det viktigt att tillämpa ett systemanalytiskt angreppsätt. Genom att ta hänsyn till hur processer i naturen hänger ihop och påverkar varandra ges även en unik möjlighet att se till de ekonomiska fördelarna" lägger Sanna till.
Även på regeringsnivå diskuteras vikten av att ”synliggöra och inkludera ekosystemtjänsters värde i samhällsplanering och näringslivsutveckling” (http://www.regeringen.se/sb/d/2825/a/235701).
”Det gäller att tänka lite längre”, fortsätter Sanna. Attraktiviteten i ett område kan bli större om det är grönt och lummigt, luften blir renare och träd kan fungera som bland annat bullerskydd. Detta är faktorer som lockar mer människor till området vilket i sin tur ger ekonomiska fördelar. ”Det finns väldigt många olika kopplingar som man kanske inte tänkt på rent traditionellt, men som begreppen kan öppna upp för”, avslutar hon.
Artikeln om Sanna Almheden är den första i serien ”Vi på Iterio”.
