Kollektivtrafiken som ryggrad i en hållbar mobilitet

En hållbar framtid för kommande generationer ställer höga krav på att dagens höga användande av privata transporter minskas och ersätts av andra alternativ.

Denna förändringsresa har börjat, utvecklingen kommer att fortgå i en allt snabbare takt och vi vet med säkerhet att mobilitetsområdet kommer att förändras från grunden. En rad olika drivkrafter påverkar utvecklingen av människors resvanor. Dessa drivkrafter är starkt bidragande till att framtiden förutspås erbjuda helt andra typer av persontransportlösningar än de vi har idag. Branschens syn på mobilitet påverkar hur aktörer väljer att försöka positionera sig i en samtid där marknaden kontinuerligt efterfrågar nya typer av lösningar och erbjudanden. Därför börjar mobilitetsbegrepp som MaaS (Mobility as a Service) och kombinerad mobilitet alltmer på allvar etableras. Det finns flera aktörer som erbjuder transport som en tjänst och vars affärsmodell är att sammanfoga olika transportslag utan att själva äga några egna transportslag.

I Sverige bor cirka 60% av befolkningen i stadsområden, och den snabbt pågående urbaniseringen beräknas fortsätta långt in i nästa århundrade. Befolkningsökningen och den kontinuerliga förtätningen av våra städer möjliggör – och kräver – ett mer optimerat resursutnyttjande och ökad effektivitet jämfört med dagens transportutbud. Ett attraktivt, hållbarhetsfokuserat och tillgängligt samhälle kräver en ryggrad som kan hantera de stora massorna av människor som transporterar sig. För att lyckas med detta – och samtidigt ha såväl nutida och framtida generationers bästa i åtanke- krävs en stark offentlig aktör. Detta är dock inte detsamma som att kollektivtrafiken måste äga alla kundrelationer och aktiviteter som tillgängliggör resande i och kring städer, men den bör finnas där som en ryggrad för själva transporten och som en möjliggörare för andra aktörer.

Enligt en rapport gjord av American Public Transportation Association (2019) framgår att amerikaner i stor utsträckning anser att kollektivtrafiken bör ha en central roll i deras resande. Detta trots den explosiva tillväxten av transportaktörer som Uber, Lyft och andra privata leverantörer av till exempel delade cyklar och el-scootrar. Faktum är att hela 82 procent av den demografiska gruppen ”millennials”, en grupp som beskrivs som ”transport-agnostiker”, är eniga om att kollektivtrafik bör vara ryggraden i en livsstil som innehåller flera transportslag. I en annan studie genomförd av Accenture 2019 i Europa, USA och Kina påvisades att 85% av de som deltog i studien var bilägare och av dessa kunde nästan hälften tänka sig att ge upp sitt ägande av bil till förmån för självkörande fordon i form av bussar eller taxis. Det finns alltså en stor potential att förändra hur transporterna i våra städer ser ut, så länge det erbjuds ett kollektivt resande i och kring våra städer som har en tillräckligt stor attraktionskraft.

En kollektivtrafik av hög kvalitet är det enda alternativet som kan utföra merparten av alla resor i en stad och samtidigt använda det minimum av utrymme som är nödvändigt. Utan kollektivtrafiken kan inte heller nya hållbara och innovativa mobilitetstjänster erbjuda ett attraktivt alternativ till privatbilismen – dessa tjänster är i stor utsträckning beroende av att deras transporter kan ansluta till ryggraden för att de ska kunna skapa erbjudanden som kan konkurrera med bilen. Samtidigt kan inte heller kollektivtrafiken på egen hand konkurrera med privatbilen när det gäller flexibilitet och bekvämlighet. Kombinerad mobilitet, eller MaaS-lösningar, torde utgöra en del av svaren på problematiken kring kollektivtrafikens avsaknad av denna flexibilitet och tillgänglighet. Med en kombination av transportslag kan man hitta en bra balans mellan flexibilitet och bekvämlighet och få en attraktiv, hållbarhetsfokuserad och tillgänglig rad. Den stora mängden av människor reser då med kollektivtrafiken men erbjudanden från andra transportaktörer kan dels avlasta trafiken vid peak-tidpunkter och dels skapa mervärde när kollektivtrafikresan kan kombineras med resor via andra typer av transportslag.

Den stora utmaningen ligger i hur man uppnår en välfungerande kollektivtrafik, en kollektivtrafik som ska attrahera nya resenärer när det finns allt fler alternativa transportslag.

Runt om i världen finns flera förebilder som lyckats öka attraktionskraften hos kollektivtrafiken. Vi på IUS innovation har en vision om att med rätt fokus och med siktet ställt på våra framtida generationers bästa så kan vi uppnå ett hållbart samhälle som samtidigt är välfungerande och tillgängligt. 

Anton Lymer
IUS innovation