Unik överenskommelse nådd mellan skogsägare och jägare

Nu är vi överens! Jägare och skogsägare har haft svårt att enas kring hur stora klövviltstammarna kan vara utan att orsaka oacceptabel skada för skogsbruket. Samtidigt har återbeskogningen av tall som är älgens huvudsakliga föda under vinterhalvåret varit på för låga nivåer i för många områden.

För att ta ansvar i viltförvaltningen och hitta konstruktiva vägar framåt har Jägarnas Riksförbund och svenskt skogsbruk, representerat av; LRF Skogsägarna, Sveaskog och Skogsindustrierna nått en överenskommelse, där vi har enats kring ett antal väsentliga punkter för att möjliggöra både ett lönsamt skogsbruk och jakt. Överenskommelsen innebär i korthet att alla klövviltstammar ska vara av god kvalitet och i balans med foderresurserna.

 - Det är positivt att jägare och markägare nu för första gången har nått en framåtsyftande överenskommelse som innebär att vi kan kombinera en bra jakt med ett lönsamt skogsbruk, säger Solveig Larsson, förbundsordförande för Jägarnas Riksförbund. (Solveig Larsson, ordförande Jägarnas Riksförbund)

 - Det är glädjande att en jägarorganisation, svenskt skogsbruk och samhället, i form av Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets ställningstaganden, nu är överens om vad som är tolerabel nivå för viltskador i skog. Det är en styrka att överenskommelsen med Jägarnas Riksförbund inte har sin grund i en konflikt, utan i en gemensam uppfattning om allvaret och om parternas gemensamma, långsiktiga ansvar för att lösa frågan. Säger Sven Erik Hammar, LRF Skogsägarna

Övergripande punkter för överenskommelsen mellan Jägarnas Riksförbund och Svenskt Skogsbruk

• Alla klövviltstammar ska vara av hög kvalitet och i balans med fodertillgången.
• Klövvilttillgången måste anpassas till fodertillgången över stora delar av Sverige, genom högre avskjutning utifrån lokala förhållanden.
• Mängden foder som är tillgängligt för viltet behöver öka inom många områden, i huvudsak genom att tallmarker föryngras med tall.
• Acceptabel viltskada i skogsbruket innebär att minst 7 av 10 tallstammar, i medeltal inom ett älgförvaltningsområde, ska vara oskadade av vilt när träden växer ur betesfarlig höjd, ca 5 m.
• Rönn, asp, sälg och ek ska ges möjlighet att öka i antal som kan utvecklas till vuxna träd.
• Långa, allmänna jakttider utgör grunden i all viltförvaltning, men det kan i vissa fall finnas skäl att frångå den princip då uppföljning visar att det inte leder mot uppsatta mål.
• Klövviltförvaltningen ska genomsyras av enkla regler och utgå från lokala förhållanden.