Sverige förlorar position som ledande Life Science-nation – så kan vi vända trenden

I Dagens Medicin den 2 november hittar du en debattartikel som är undertecknad av Janssen. Den beskriver hur viktigt vi tycker att det är med mer klinisk forskning i Sverige.

Ulrika, 48, har just fått ett bröstcancerbesked, Anna, 33, har nyligen fått veta att hon har MS, Olle 36, har en hudfläck som visade sig vara ett malignt melanom, Greger, 50, har hepatit C och Susanne 56, har precis diagnostiserats med reumatism.

För 15 - 20 år sedan skulle alla dessa personer haft anledning att vara väldigt oroliga för hur deras sjukdom skulle påverka och förkorta deras liv. Idag kan deras läkare med stor sannolikhet ge dem ett betydligt mer lugnande besked. Detta tack vare framgångsrika behandlingar som sparar mänsklig lidande, förlänger liv och får de som tidigare varit långtidssjukskrivna att kunna arbeta och betala skatt.

Tack vare framgångsrika bromsmediciner för reumatism och MS kan sjukdomarnas förlopp hejdas. Hepatit C kan botas sedan att par år tillbaka, tack vare nya prisbelönta läkemedel. 90 procent av alla kvinnor som får bröstcancer lever efter fem år. Detta tack vare en enastående utveckling av nya behandlingar, gensekvensering och ny diagnostik. Även andra cancerformer har helt nya möjligheter att behandlas tack vare den senaste generationens läkemedel, så som immunterapi och precisions-behandling. Vi är stolta över att vara en del av denna utveckling.

Flera Nobelpris har delats ut för upptäckter som lett till utveckling av dessa mediciner. Upptäckten bakom årets Nobelpris i medicin kommer sannolikt att leda till utveckling av läkemedel mot svår smärta.

Tack vare exceptionella insatser på minimal tid har stora delar av världens befolkning vaccinerats mot den pandemi som rasat i snart två år. Utan vaccin skulle 100 000-tals fler personer ha insjuknat och dött i Covid-19. Här har vi på Janssen tillsammans med andra läkemedelsföretag på ett föredömligt sätt kunnat samarbeta med akademi, myndigheter och politiken, vilket bidragit till att rädda mängder med liv.

Vi ser lovande resultat i studier för nya cancerbehandlingar, för behandling av Alzheimers sjukdom och många andra viktiga sjukdomar. Men här krävs fler kliniska studier innan nya läkemedel kan nå patienter i Sverige. Vi behöver se en bättre samverkan i hela Vård-Sverige och i hela vårdkedjan.

Statistik som tagits fram av Lif (de forskande läkemedelsföretagen) tyder tyvärr på en nedåtgående trend vad gäller klinisk forskning. Antalet ansökningar till Läkemedelsverket om att få inleda en klinisk studie var under treårsperioden 2018-2020 i snitt 242 per år, 15 procent färre än perioden 2015-2017 då det var 284 ansökningar om året. Antalet startade kliniska läkemedelsprövningar har minskat konstant sedan början på 2000-talet och 2018 var det totalt 83 i olika faser. Antalet involverade center i kliniska läkemedelsprövningar har sjunkit stadigt sedan 2005 och antalet patienter som ingick i någon klinisk prövning under 2018 var drastiskt färre jämfört med tidigare år. Detta är en olycklig utveckling som borde gå i motsatt riktning.

Gårdagens forskning är dagens behandling. Dagens forskning är morgondagens behandling.

Vi vill se att utvecklingen av fler revolutionerande läkemedel fortsätter så att ännu fler liv kan räddas.

Vi vill se fler kliniska prövningar för att utveckla nya läkemedel ska genomföras.

Vi vill se fler kliniska prövningar i Sverige.

Vi vill se att Sverige kan fortsätta att vara ledande inom life science.

Vi vill se en samordning av patientdata med en fortsatt involvering av patientföreträdare.

Men vi möter hinder. Hinder som borde kunna rivas.

• Pandemin har gjort att andra kliniska prövningar än de som handlar om Covid-19 fått stå åt sidan. Nu är det dags att raskt återuppta forskning om utveckling av nya läkemedel.
• Resurser behöver frigöras så att fler företagsinitierade kliniska prövningar kan genomföras, exempelvis så att forskningssköterskor och fler biobankspersonal kan utbildas och anställas.
• Ansökningsprocesserna vid kliniska studier måste optimeras och tider kortas.
• En gemensam nationell forskningsportal borde införas för alla regioner för att skapa struktur och påskynda och förenkla godkännandeprocessen.
• Företagsinitierad forskning bör uppmuntras och genomföras i hela landet och bör precis som akademisk forskning ge meritpoäng.

Vi välkomnar en dialog med regeringens forskningsminister, ansvariga chefer inom vården,
vid universiteten, med regionernas hälso- och sjukvårdsansvariga politiker. Vi träffar er när ni vill.

Berkeley Vincent, vd Janssen Sverige

Eva Adås, chef klinisk forskning, Janssen Sverige