Avklingande pandemieffekter på kött-, mejeri- och äggmarknaden 2021

När vi summerar utvecklingen för kött, mejeriprodukter och ägg 2021 är slutsatsen att importen återkom i takt med att samhället öppnade upp. Konsumtionen av matfågel ökade medan den minskade för övriga köttslag. Vi åt också mindre ägg och mejeriprodukter totalt. Trots ökad import förstärktes den svenska marknadsandelen för gris- och lammkött samt för mejeriprodukter totalt medan den försvagades för matfågel, ägg och nötkött.

Samhället påverkades tydligt av Covid-19 under 2020 och inledningen av 2021. I takt med ökad vaccinationsgrad och lättade restriktioner normaliserades livet, även om vissa restriktioner återinfördes i slutet av året och en bit in på 2022. Följaktligen kan en del av utvecklingen på livsmedelsmarknaden 2021 förklaras av en återgång till mönstret före pandemin. För kött och ägg summeras den procentuella förändringen i figuren.

För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av utbrotten av fågelinfluensa i början av 2021. Importen ökade för att täcka efterfrågan på ägg. En anledning till produktionsminskningen för nötkött är att producenter sparade djur för att utöka sina besättningar, med syfte att möta en god efterfrågan på svenskt nötkött. Eftersom det är långa uppfödningstider för nötkreatur blir effekten ett längre tapp i hur många djur som skickas till slakt. Produktionen av matfågel och griskött har ökat under flera år.

På mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade – med ökad produktion av ost, smör och mjölkpulver men minskad produktion av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk.

Importens bortfall och återkomst påverkade konsumtionen
I Sverige var en effekt av pandemin att importen av kött minskade mer än tidigare. Det beror på att efterfrågan på svenskt kött är högre när vi handlar i dagligvaruhandeln än när vi äter på restaurang, en sektor som tappade många gäster under pandemin. Importminskningen avtog mot slutet av 2021 och på årsbasis ökade importen i varierande grad inom alla sektorer utom lammkött.

Köttkonsumtionen totalt ökade med knappt 1 procent 2021, det är den första ökningen sedan 2016. Uppdelat på köttslag minskade emellertid konsumtionen för allt utom matfågel, där ökningen alltså var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. En betydande orsak till ökad köttkonsumtion var att de effekter som pandemin gav på livsmedelsmarknaden klingade av. Importerat kött återkom i samband med att restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster och det uppstod helt enkelt ett större utbud av kött. Ökningen bör också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor.

- En annan tänkbar förklaring till konsumtionsökningen är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas samtidigt som fokus idag flyttats allt mer mot ett annat område – hur vi ska stärka vår försörjningsförmåga. En faktor som kan ha haft viss påverkan är kopplad till gränshandeln, framför allt gentemot Norge, där norska invånares inköp av kött i Sverige klassas som svensk konsumtion. Gränshandeln var i princip stillastående när restriktionerna för resande var som hårdast och det påverkade svenska konsumtionssiffror negativt, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Stabil svensk marknadsandel för kött trots ökad import
Den positiva utvecklingen för svensk marknadsandel har varit tydlig under många år. Konsumentundersökningar visar att vi generellt rankar närproducerat och svenskt högt för många livsmedel. För kött totalt landade den svenska marknadsandelen på 72 procent förra året och det är samma nivå som 2020 – trots ökad import 2021. Variationen mellan köttslag är dock stor, från 31 procent för lammkött till 83 procent för griskött. Marknadsandelen för ägg sjönk från knappt 98 till 87 procent. I takt med att äggnäringen återhämtar sig från bortfallet som uppstod under fågelinfluensan så stiger även marknadsandelen igen. Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt ökade ett par procentenheter till 72,5 procent.

I figuren illustreras förhållandet mellan totalkonsumtionen av kött och den svenska marknadsandelen för kött i ett längre perspektiv. Observera att konsumtionssiffrorna avser slaktad vikt. För att beräkna hur mycket kött som hamnar på tallriken är tumregeln att halvera totalkonsumtionen och 80,1 kg/capita 2021 betyder med andra ord en verklig konsumtion på cirka 40 kg/capita.

Stor kostnadsökning för svenskt lantbruk
Under andra halvåret 2021 började priserna på jordbrukets insatsvaror stiga kraftigt på grund av att pandemin skapade flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter omfattande sjukdomsutbrott och fraktproblem. I Sverige steg också producentpriserna för kött, mjölk och ägg under året och jordbrukets sektorskalkyl visar att det ekonomiska resultatet för 2021 preliminärt blir samma som för 2020. Under inledningen av 2022 har priserna för produktionsmedel fortsatt att öka, särskilt för gödning och diesel. Även producentpriserna för mjölk och nötkött har stigit medan priset för griskött legat stilla. Jordbruksverket har i samråd med LRF bedömt att resultatet för jordbrukssektorn riskerar att försämras 2022. Fortsatt höga kostnader kan också leda till minskad produktion.

I början av 2022 beslutade regeringen om en stödmiljard till det svenska lantbruket som ska betalas ut under 2022. I paketet finns bland annat ett riktat stöd till gris- och fjäderfäproducenter, liksom en höjd återbetalning till jordbruket av skatt på dieselolja med 2 kr/liter från och med den 1 juli 2022 och ett år framåt.

Den ryska invasionen av Ukraina som inleddes i slutet av februari 2022 har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle. Det finns en oro för att det längre fram kan bli begränsad tillgång på produktionsmedel, främst gödning, foder och energi. På kort sikt bedöms det dock inte uppstå några akuta problem för svenskt jordbruk och heller inte någon livsmedelsbrist. Jordbruksverket informerar löpande om läget och påverkan på livsmedelsproduktionen, bland annat i vår blogg Den svenska maten där vi publicerar nya inlägg vartefter.

Mer information
Du kan ta del av alla uppdaterade siffror i Jordbruksverkets marknadsbalanser.
Långa serier för veckovis statistik över avräkningspriser  finns också.
På Jordbruksverkets hemsida publiceras uppdaterade marknadsrapporter  för kött, mejeriprodukter och ägg under våren 2022.

Kontaktperson för journalister
Åsa Lannhard Öberg
Livsmedelskedjan och exportenheten
asa.lannhard@jordbruksverket.se
Telefon 036-15 52 74, 070-369 73 04