Gå direkt till innehåll
Vid nästan hälften av kontrollerna av hästar upptäcktes brister i inredning som kan utgöra skaderisker. Det visar den nationella djurskyddsrapporten 2023. Foto: Matilda Holmqvist / Scandinav bildbyrå
Vid nästan hälften av kontrollerna av hästar upptäcktes brister i inredning som kan utgöra skaderisker. Det visar den nationella djurskyddsrapporten 2023. Foto: Matilda Holmqvist / Scandinav bildbyrå

Pressmeddelande -

Djurskyddsrapporten visar: Mindre resurser läggs på djurskyddskontroller – färre kontroller på plats

För att säkra att djurskyddsreglerna följs gör länsstyrelserna varje år ett stort antal kontroller och andra arbetsinsatser. Under 2023 gjorde länsstyrelserna drygt 8 300 fysiska kontroller och sammanlagt 23 461 arbetsinsatser i detta syfte.

Djurskyddsrapporten 2023 ger en samlad bild av kontrollmyndigheternas djurskyddsarbete. Till rapporten sammanställer Jordbruksverket uppgifter från landets 21 länsstyrelser och Livsmedelsverket.

– Det är ett omfattande kontrollområde eftersom lagen gäller för alla djur som hålls: från katter, värphöns, mjölkkor och slaktgrisar till försöksdjur, travhästar, undulater i zoobutiker och elefanter på djurparker. Syftet med kontrollerna är i samtliga fall att säkra att djurhållare följer djurskyddsreglerna, säger Malin Wåhlstedt, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.

    Mål viktiga för att kunna prioritera verksamheten

    Under 2023 ökade antalet inkomna klagomålsärenden kraftigt, det vill säga ärenden där någon kontaktar länsstyrelsen med en misstanke om bristande djurskydd. Samtidigt nådde länsstyrelserna ett viktigt mål – att genomföra minst lika många rutinkontroller som klagomålskontroller.

    – Det är också positivt att länsstyrelserna är på god väg att nå målet om att högst var fjärde djurskyddskontroll som görs efter klagomål är utan brister. Det är ett kvitto på att länsstyrelserna blir allt bättre på att rikta kontrollerna dit de verkligen behövs, säger Josefine Bjerking, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.

      Länsstyrelserna nådde däremot inte kravet om att kontrollera en tredjedel av de verksamheter som har tillstånd att använda försöksdjur. Jordbruksverket ser allvarligt på detta och bedömer att länsstyrelserna behöver prioritera försöksdjurskontroller för att nå detta viktiga mål.

      Enkät om djurskyddspersonalens arbetsmiljö

      I samband med arbetet med djurskyddsrapporten har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna genomfört en enkätundersökning av djurskyddspersonalens arbetsmiljö avseende hot, våld och påverkansförsök. Resultatet av enkäten visar att länsstyrelsernas personal som arbetar med djurskydd är särskilt utsatta och majoriteten av hot, våld, och påverkansförsök framförs i ärenden kopplade till sällskapsdjur. Vi ser allvarligt på resultatet av enkäten eftersom det visar på en otrygg arbetsmiljö. Dessutom tar det tid och resurser från verksamheten som borde läggas på annat.

      Färre kontroller på plats

      Under 2023 gjorde länsstyrelserna 3 348 rutinkontroller på plats, vilket är det näst lägsta antalet som uppmätts sedan 2014. Endast under pandemin gjordes färre rutinkontroller. För att säkerställa efterlevnaden av djurskyddet bedömer vi att det behöver göras fler rutinkontroller och målet om att kontrollera minst tio procent av anläggningarna med lantbrukets djur nås bara av vissa länsstyrelser.

      Brister på samma nivå som tidigare

      Resultatet av kontrollerna visar i stort samma nivå av brister för lantbrukets djur som 2022. Bristerna gäller främst att djuren eller deras miljö inte hålls tillräckligt ren eller att det finns skaderisker i inredningen. Att förbättra efterlevnaden av djurskyddsreglerna är en viktig del av Jordbruksverkets djurskyddstrategi och målet är både att säkra en god djurvälfärd och en fortsatt hög trovärdighet för svensk livsmedelsproduktion.

      – Resultatet visar att de flesta djurhållare följer reglerna men samtidigt är vissa brister alltför vanliga. Det pågår insatser inom branscherna för att både förebygga och avhjälpa detta och det är viktigt att detta arbete fortsätter och stärks. Samtidigt ser vi att vissa brister är kopplade till att stallarna är gamla och slitna. En nyckelfråga för både en ökad djurvälfärd och en mer lönsam och effektiv produktion är därför möjligheten att investera i nya moderna stallar, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.

      Faktaruta: Djurskyddskontroller av lantbruksdjur och häst

      • Hygienrelaterade brister är vanligare hos gris och nötkreatur än hos häst, får och get. Vid kontrollerna 2023 upptäcktes djur som var för smutsiga eller orena liggytor vid knappt en femtedel av kontrollerna hos nöt- och grishållare.
      • Brister relaterade till inredning är vanligt förekommande i hästhållning. Vid nästan hälften av kontrollerna upptäcktes brister i inredning som kan utgöra skaderisker för hästarna.
      • De vanligaste bristerna på slakterier är att det inte finns standardrutiner eller att de inte uppfyller kraven. Standardrutiner är skriftliga anvisningar för hur olika arbetsmoment ska utföras, exempelvis bedövning av djur.

        Faktaruta: Djurskyddskontroller av sällskapsdjur

        • Majoriteten av kontrollerna av sällskapsdjur görs till följd av att länsstyrelsen fått in ett klagomål med misstanke om att djuren far illa.
        • En av de vanligaste bristerna på hund och katt är att sjuka eller skadade djur inte tas till veterinär.
        • Hullbedömningen av hund och katt visar att majoriteten av katterna är underviktiga och en stor del av hundarna är överviktiga.
        • Drygt tre fjärdedelar av antalet beslut om omhändertaganden gäller hund och katt.


        Faktaruta: Länsstyrelsernas försöksdjurskontroller 2023

        • Under 2023 genomförde länsstyrelserna totalt 42 kontroller inom försöksdjursområdet.
        • 19 stycken verksamheter med tillstånd att använda försöksdjur kontrollerades.
        • För att uppfylla kravet att en tredjedel av verksamheterna med tillstånd att använda försöksdjur ska kontrolleras årligen skulle länsstyrelserna ha kontrollerat 65 verksamheter under 2023

        Faktaruta: Länsstyrelsernas djurskyddskontroller 2023

        • Totalt använde landets 21 länsstyrelser 177 årsarbetskrafter för hela djurskyddsverksamheten, vilket är en minskning med tre årsarbetskrafter jämfört med 2022. I siffran ingår inte arbetet med förprövning av djurstallar.
        • Drygt 6 procent av all djurhållning med lantbruksdjur kontrollerades. Det är en ökning jämfört med 2022, men lägre än målet på 10 procent.
        • Vid knappt 27 procent av de fysiska klagomålskontrollerna upptäcktes inga brister. Därmed närmar sig länsstyrelserna målet om att högst 25 procent av fysiska klagomålskontroller är utan brister. Målet är viktigt för att säkra att kontrollerna riktas rätt.
        • Länsstyrelserna gjorde 8 333 fysiska kontroller, tog emot 15 002 klagomål och fattade 3 172 beslut, varav 326 beslut om djurförbud.

          Kontaktperson för journalister

          Malin Wåhlstedt
          Djurskyddshandläggare
          Telefon: 036 - 15 64 07
          E-post: malin.wahlstedt@jordbruksverket.se

          Josefine Bjerking
          Djurskyddshandläggare
          Telefon: 036 - 15 89 22
          E-post: josefine.bjerking@jordbruksverket.se

          Helena Elofsson
          Djurskyddschef
          Telefon: 036 - 15 61 11
          E-post: helena.elofsson@jordbruksverket.se

          Relaterade länkar

          Nationell djurskyddsrapport 2023.

          Ämnen

          Kategorier


          Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygd. Vi arbetar för att Sverige ska producera mat på ett hållbart och lönsamt sätt. Vi bidrar också till en god djurvälfärd i hela Sverige och en levande landsbygd.

          Kontakter

          Jordbruksverkets pressjour

          Jordbruksverkets pressjour

          Presskontakt Vi svarar alltid! Vi hjälper dig som är journalist med information om Jordbruksverket och att få kontakt med våra experter. 036-15 63 36

          Om Jordbruksverket

          Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.