Pandemin och dess efterdyningar påverkar fortfarande svensk livsmedelsmarknad

I Sverige är en effekt att importen av kött minskat tydligare än tidigare samtidigt som efterfrågan på svenskt kött fortsatt att öka. I takt med att restriktionerna lättat har dock importminskningen avtagit. Oro i den globala ekonomin har lett till kraftigt stigande priser på jordbrukarnas insatsvaror. Producentpriserna på kött och andra livsmedel har också stigit, men inte i samma utsträckning. Priserna till köttproducenter i Sverige ligger dock fortsatt på hög nivå jämfört med i andra EU-länder.

-Sedan en längre tid finns en ökad medvetenhet om matens kvalitet och ursprung där svenskt kött rankas högt hos allt fler konsumenter. Pandemin innebar att denna utveckling fick ytterligare en knuff, eftersom svenska mervärden ökar i betydelse när kött konsumeras hemma jämfört med att äta på restaurang. I takt med att samhället öppnas upp igen syns tendenser till att importerat kött åter tar marknadsandelar, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Vad hände egentligen 2020?
Under pandemiåret 2020 accelererade den importminskning av kött som pågått flera år, minskningen var 14 procent jämfört med 2 procent 2019. Samtidigt steg den svenska produktionen av kött med 5 procent och det gav sammantaget en ökad svensk marknadsandel till 72 procent – den högsta på 15 år. Samtidigt är det omöjligt för svenska köttproducenter att möta en snabb efterfrågeökning och en effekt av att importen minskade mer än vad produktionen ökade var att totalkonsumtionen sjönk med 4,5 procent till 78,6 kg/capita. Det kan jämföras med årliga minskningar 2017-2019 med 2,0-2,5 procent. Totalkonsumtionen visar åtgången av kött i slaktad vikt, en tumregel är att halvera siffran för att få ett hum om den verkliga konsumtionen.

Återgång till gamla gängor har inletts 2021
Under kvartal ett i år präglades samhället och livsmedelskonsumtionen fortfarande tydligt av pandemin. Framåt vår och sommar började livet hitta tillbaka till gamla hjulspår i takt med ökad vaccinationsgrad och lättade restriktioner. Den 29 september lyftes de sista pandemirestriktionerna som införts i Sverige; slopade deltagartak för allmänna och privata sammankomster, obegränsad storlek på sällskap vid restaurangbesök och bort med rekommendationen att arbeta hemifrån.

SCB:s beräkningar för restaurangförsäljningen januari-juni de senaste tre åren visar en minskning med 23,9 procent 2020 mot 2019 och en minskning med 6,8 procent 2021 mot 2020. Sett enbart till andra kvartalet ökade försäljningen 2021 mot 2020 med 24,2 procent, vilket är ett tydligt tecken på sektorns återhämtning.

Även om vi inte har data för köttmarknaden som sträcker sig längre än till och med september syns det att utvecklingen börjat studsa tillbaka till mönstret före pandemin. Förra årets stora importminskning av nöt-, gris- och lammkött har avtagit och vi ser till och med en importökning för matfågel. Konsumtionsminskningen på 1,1 procent till och med september är betydligt mindre än åren innan och en förklaring är att konsumtionen per capita av matfågel ökat med 4,1 procent. Våra konsumtionsvanor kan också vägas in i analysen, för trots att vi är mitt uppe i en vegetarisk matvåg visar nämligen undersökningar som gjorts att en större andel konsumenter 2021 uppger att de äter kött oftare än åren närmast innan. En sådan undersökning har gjorts av Food & Friends som varje år frågar 1000 svenskar vad och hur de äter.

Den svenska marknadsandelen ökar fortfarande överlag även om takten avtagit. För nötkött har den dock försvagats till och med september och det beror på minskad produktion. Bönder sparar kor och kvigor för att utöka kalvproduktionen framöver då det under längre tid rått god efterfrågan på svenskt nötkött och det betyder färre djur till slakt. Även mjölkpriset har varit högt det senaste året vilket kan minska intresset av att slakta mjölkrasdjur.

Stigande globala priser på livsmedel och insatsvaror
På den globala arenan har 2021 karakteriserats av kraftigt ökade priser för jordbruksprodukter och insatsmedel. FAO:s matprisindex har stigit med 31,1 procent det senaste året och är på den högsta nivån sedan 2011. Orsaker är bland annat att pandemin skapat flaskhalsar i ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter omfattande sjukdomsutbrott och fraktproblem.

Jordbruksverkets indexberäkningar visar också prisökningar på insatsvaror till lantbruket i Sverige. Statistiken för gödningsmedel särredovisas inte men ingår i den totala beräkningen av PM-index. Enligt uppgifter från aktörer på marknaden har priset på framför allt kväve ökat kraftigt det senaste året.

Samtidigt har avräkningspriset vid leverans till slakteri inte ökat i samma utsträckning. Det genomsnittliga avräkningspriset för nötkreatur är 7 procent högre idag än för ett år sedan och prisutvecklingen för gris är plus 1 procent. Det betyder pressad lönsamhet. Jämfört med de flesta andra EU-länder ligger svenska avräkningspriser dock på en hög nivå. Särskilt för griskött har priserna i många exportberoende EU-länder varit ansträngda, några orsaker är minskad efterfrågan från Kina och allt fler utbrott av afrikansk svinpest inom EU.

Om de svenska producenterna inte kan kompensera för ökade kostnader försämras lönsamheten och det kan på sikt leda till minskat intresse att producera kött.

Fågelinfluensa slår hårt mot svensk äggmarknad
Fågelinfluensan drabbade svenska äggproducenter hårdare än på länge vintern 2020-2021. I mars hade fler än 2 miljoner värphöns dött eller avlivats på grund av viruset, det kan ställas i relation till att Sverige normalt har omkring 9 miljoner värphöns. Läget när vi summerar kvartal ett till tre är att effekterna på produktion, handel, konsumtion och svensk marknadsandel fortfarande är märkbara. 

Mer information
Uppdaterade siffror i Jordbruksverkets marknadsbalanser

Långa serier för veckovis statistik över avräkningspriser finns också.

Under respektive animaliesektor på Jordbruksverkets hemsida kommer uppdaterade marknadsrapporter att publiceras under våren 2022.

Kontaktpersoner för journalister
Åsa Lannhard Öberg
Livsmedelskedjan och exportenheten
asa.lannhard@jordbruksverket.se
Telefon 036-15 52 74, 070-369 73 04