Gå direkt till innehåll
Grafiken visar prisutvecklingen för åker- och betesmark på riksnivå från 1990 till 2022.
Grafiken visar prisutvecklingen för åker- och betesmark på riksnivå från 1990 till 2022.

Pressmeddelande -

Priset på åkermark och betesmark ökar över tid

Under förra året, 2022, var det genomsnittliga priset på åkermark 130 500 kronor per hektar. Det är en ökning med 7 procent jämfört med 2021. Även priset på betesmark har ökat jämfört med föregående år. Priset ökade med 5 procent till 47500 kronor per hektar jämfört med 2021.

Mellan 1990 och 2000 skedde inga stora förändringar av markpriserna. Därefter har priserna ökat. Jämfört med 2012 har genomsnittspriserna på riksnivå för både åkermark respektive betesmark mer än fördubblats 2022.

Prisutvecklingen skiljer sig åt mellan olika regioner

Generellt har priserna i södra Sverige ökat mer procentuellt än i norra Sverige. I produktionsområde Övre Norrland har priset på åkermark respektive betesmark ökat med knappt 50 procent jämfört med 2012. Under samma tid har genomsnittspriset på åkermark ökat med 119 procent i Götalands norra slättbygder. Den största ökningen av genomsnittspriset på betesmark jämfört med 2012 var i Mellersta Sveriges skogsbygder, där priset ökade med 129 procent.

Priserna är högre i södra Sverige än i norra

Priset på åker- och betesmark skiljer sig beroende på var i Sverige marken finns. Liksom tidigare år var det högsta genomsnittliga priset på åker- och betesmark 2022 i produktionsområdet Götalands södra slättbygder. Där var genomsnittet för åkermark 291 500 kronor per hektar och för betesmark 120 500 kronor per hektar. Det motsvarar 14 respektive 18 gånger så högt pris som i Övre Norrland där priset var lägst. I Övre Norrland var priset på åkermark 21 400 kronor per hektar och på betesmark 6 700 kronor per hektar.

I övriga produktionsområden var det genomsnittliga priset på en hektar åkermark mellan 28 900 och 191 500 kronor och det genomsnittliga priset på en hektar betesmark var mellan 12 300 och 76 000 kronor.

Statistiken baseras på sålda lantbruksfastigheter och såld jordbruksmark

Metoden för att skatta de genomsnittliga markpriserna baseras på de lantbruksfastigheter som sålts under året och där man också ansökt om lagfart. År 2022 ingick knappt 2 700 försäljningar och drygt 18 800 hektar jordbruksmark i beräkningarna. Det motsvarar färre än 1 procent av samtliga jordbruksfastigheter och mindre än 1 procent av den totala jordbruksmarksarealen i Sverige. Detta medför att det finns en slumpmässighet i hur exklusiva markerna är som sålts från år till år i de olika regionerna, vilket bidrar till variationer i prisutvecklingen. Variationerna i prisutvecklingen ger i sin tur att genomsnittspriset för respektive år ska tolkas med viss försiktighet. Däremot kan man se trender både för riket och regionalt över tid.

Mer information

Statistiken om priser på jordbruksmark ingår i Sveriges officiella statistik.
Läs mer i statistikrapporten Priser på jordbruksmark 2022.

Kontaktperson för journalister

Ylva Olsson
Statistikenheten
Telefon: 036 – 15 64 10
E-post: ylva.olsson@jordbruksverket.se

Ämnen

Kategorier


Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygd. Vi arbetar för att Sverige ska producera mat på ett hållbart och lönsamt sätt. Vi bidrar också till en god djurvälfärd i hela Sverige och en levande landsbygd.

Kontakter

Jordbruksverkets pressjour

Jordbruksverkets pressjour

Presskontakt Vi svarar alltid! Vi hjälper dig som är journalist med information om Jordbruksverket och att få kontakt med våra experter. 036-15 63 36

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.