Sommaren tuff för djursjukvården – så jobbar vi för bättre förutsättningar

Inför sommaren aviserade flera djursjukhus att de skulle minska sina öppettider. Det ledde till en stor oro över konsekvenserna för djur, djurägare och djursjukvårdspersonal. För Distriktsveterinärerna innebar perioden juni–augusti betydligt fler behandlingar på beredskapstid jämfört med tidigare år. På flera fronter fortsätter arbetet för att lösa Sveriges brist på djursjukvårdspersonal på kort och lång sikt.

Jordbruksverket lämnade i juni en skrivelse till Näringsdepartementet. Syftet var att lyfta risken för konsekvenser under sommaren, och peka på behovet av åtgärder för att trygga tillgången på djursjukvårdspersonal. Åtgärderna rörde både det akuta läget inför sommaren och bristen på veterinärer och djursjukvårdare över tid.

Ökning under sommaren

För Distriktsveterinärerna, som är en del av Jordbruksverket, innebar sommaren 2021 bland annat fler behandlingar av smådjur under beredskapstid – som kvällar, nätter och helger. Jämfört med 2020 handlar det om en 20-procentig ökning under perioden juni–augusti.

– Distriktsveterinärernas personal har prioriterat att hjälpa akut sjuka djur, och jag är stolt över hur våra medarbetare har tagit sig an den extra utmaning detta har inneburit. Vi upplever att många djurägare också har haft förståelse för att de har fått vänta och åka längre för att få vård för sina djur. Samtidigt har vi byggt upp en vårdskuld inför hösten, eftersom vi har tvingas skjuta upp behandlingar som inte varit akuta, säger Hillevi Lindström, chef för Distriktsveterinärerna.

Samarbete krävs för att undvika liknande situationer

Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna för en nära dialog med företrädare för branschen för att undvika att liknande situationer som sommarens uppstår igen.

– Diskussionerna är viktiga, och vi har en samsyn kring att samarbete oss emellan är viktigt och nödvändigt framöver. Även företrädare för Gröna Arbetsgivare meddelar att sommaren har varit tuff och vi behöver hjälpas åt att hitta lösningar för att vi ska ha den höga nivå på djursjukvården som vi ska ha i Sverige, säger Anna Wretling Clarin, enhetschef på Jordbruksverket.

Journalföringskrav ses över

Jordbruksverket arbetar med olika åtgärder i syfte att möta bristen på personal inom djursjukvården. Bland annat ser Jordbruksverket över föreskrifterna som reglerar djurhälsopersonal i Sverige. En fråga handlar om att analysera möjligheten att journalföra på engelska för att öppna för att fler utländska veterinärer kan få jobba här. Ett annat exempel är Jordbruksverkets analys och översyn av fortsatta möjligheter för djurvårdare att utföra uppgifter som annars bara djursjukskötare får göra.

Hitta samarbeten för fortsatt beredskap

Jordbruksverket har också en pågående dialog med privata veterinärer ute i landet som upprätthåller beredskapen dygnet runt för lantbruksdjur för att hitta samarbeten och möjliga lösningar för en fortsatt beredskap. På senare år har Distriktsveterinärerna tagit över beredskapen i några tidigare privata områden då de av olika anledningar inte kunnat upprätthålla den längre. I andra områden finns idag ett samarbete med privata.

– Vi är måna om att i största möjliga utsträckning hitta lösningar och samarbeten med de privata veterinärerna för att djur ska kunna få akut vård, säger Anna Wretling Clarin.

Glädjande besked om satsning på utbildningar

Den 4 september meddelade regeringen att Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, får en förstärkning med 37,5 miljoner 2022 för utbildningen av veterinärer och djursjukskötare. Förstärkningen syftar till att bidra till fler veterinärer och djursjukskötare, och kommer att öka till 71 miljoner årligen från och med 2027.

– Ett mycket välkommet och glädjande besked! Fler utbildningsplatser är ett av de behov vi tydligt har lyft. Vi är också mycket glada över det regeringsuppdrag som pågår med syfte att utreda hur en hållbar och välfungerande hälso- och djursjukvård ska se ut. Det är en viktig utredning som är nödvändig för att hitta formerna för den djursjukvård som bedrivs idag och som expanderar kraftigt, säger Anna Wretling Clarin.

Kontaktpersoner för journalister

Hillevi Lindström
Chef för Distriktsveterinärerna
Telefon: 010-122 80 10
E-post: hillevi.lindstrom@distriktsveterinarerna.se

Annett Kjellberg
Avdelningschef, Djuravdelningen, Jordbruksverket
Telefon: 036-15 59 59
E-post: annett.kjellberg@jordbruksverket.se

Anna Wretling Clarin
Enhetschef, Internationella frågor och djurhälsopersonalenheten, Jordbruksverket
Telefon: 036-15 50 15
E-post: anna.clarin@jordbruksverket.se