Gå direkt till innehåll
Höstraps svarar för knappt 90 procent av den totala arealen raps och rybs i år. Foto: Sandra Furulund.
Höstraps svarar för knappt 90 procent av den totala arealen raps och rybs i år. Foto: Sandra Furulund.

Pressmeddelande -

Största arealen med höstraps sedan 1965

Arealen med höstraps har under de senaste 20 åren haft en ökande trend och är preliminärt 118 800 hektar i år. Årets areal är därmed den största höstrapsarealen sedan mätningar för respektive gröda inom raps och rybs började 1965. Den stora arealen med höstraps medför också att den totala arealen med raps och rybs är den största sedan 1993. Samtidigt är årets spannmålsareal den minsta sedan 1860-talet.

I början av 1980-talet var vårraps och vårrybs de dominerande oljeväxtgrödorna med ungefär 60 000 hektar vardera. Då odlades höstraps på ungefär 40 000 hektar vilket är knappt 30 % av totala arealen med raps och rybs. Sedan dess har arealen med vårraps och vårrybs minskat. I år odlas det vårraps på knappt 13 300 hektar och vårrybs på 1 900 hektar. Detta medför att höstraps svarar för knappt 90 % av den totala arealen raps och rybs i år. Höstrybs ingår också i raps- och rybsarealen och har under hela perioden odlats på mindre än 10 000 hektar. I år används 1 100 hektar till höstrybs. Den totala arealen med raps och rybs är i år 135 100 hektar.

Historiskt liten areal med spannmål
I år är den totala arealen med spannmål preliminärt 960 500 hektar, vilket är en minskning med 39 800 hektar jämfört med 2021. Årets areal är därmed den minsta som har använts till spannmålsodling sedan 1860-talet då mätningarna började. Inom spannmålsodling finns det tre dominerande grödor: vete, korn och havre. De upptar tillsammans 94 procent av den totala spannmålsarealen. Vete och havre minskade jämfört med 2021 med 15 900 hektar respektive 16 900 hektar medan korn odlas på nästan lika stor areal som under 2021.

Jämfört med genomsnittet för 2017–2021 har däremot arealen med vete ökat med 13 200 hektar. Dock är den totala spannmålsarealen 40 400 hektar mindre i år än genomsnittet för perioden 2017–2021.

Arealen med vall och grönfoder minskar jämfört med 2021

Arealmässigt är vall och grönfoder största grödgruppen på åkermark. Ungefär 44 % av all åkermark används till vall och grönfoder. Under 2022 odlas preliminärt 1 109 600 hektar vall och grönfoder, en minskning med 13 400 hektar jämfört med 2021.
Totalt är det preliminärt 2 536 400 hektar åkermark i år. Vall och grönfoder, spannmål samt raps och rybs upptar 87 % av åkermarken. I övrigt består åkermarken av 6 % träda, 2 % baljväxter och 1 % vardera av potatis och sockerbetor. Resterande 3 % är övriga växtslag, till exempel trädgårdsgrödor och energigrödor.

Arealen med betesmark och slåtteräng oförändrad

Den totala arealen med betesmark och slåtteräng är preliminärt 465 900 hektar i år, 2022. Störst areal finns i Kalmar län, där finns 73 600 hektar. En bidragande orsak till att störst areal med betesmark och slåtteräng finns i Kalmar län är att det finns 21 400 hektar alvarbete där. Västra Götalands län och Skåne län är de enda län, förutom Kalmar, där det också finns över 50 000 hektar betesmark och slåtteräng. I Västra Götaland finns 66 000 hektar och i Skåne 55 000 hektar.

Mer information

Läs statistikrapporten Jordbruksmarkens användning, preliminär statistik 2022.
Alla uppgifter för 2022 är preliminära och baseras till största delen på årets ansökningar i SAM. Den slutliga statistiken publiceras i oktober 2022.

Kontaktperson för journalister

Ylva Olsson
Statistikenheten
Telefon 036 – 15 64 10

Ämnen

Kategorier


Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygd. Vi arbetar för att Sverige ska producera mat på ett hållbart och lönsamt sätt. Vi bidrar också till en god djurvälfärd i hela Sverige och en levande landsbygd.

Presskontakt

Jordbruksverkets pressjour

Jordbruksverkets pressjour

Presskontakt Vi svarar alltid! Vi hjälper dig som är journalist med information om Jordbruksverket och att få kontakt med våra experter. 036-15 63 36

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.