Utvärderingen av livsmedelsstrategin visar på ökad produktion och små förändringar i lönsamhet

Den årliga uppföljningen av livsmedelsstrategin, som visar utvecklingen i livsmedelskedjan mellan åren 2016 och 2021, visar på en ökad produktion i livsmedelskedjan som helhet och på små förändringar i lönsamheten. Rapporten visar också att lönsamheten ökade i livsmedelshandeln men minskade i restaurangledet. Utvecklingen av miljömålen går åt rätt håll, men inga miljömål som är särskilt relevanta för livsmedelsstrategin bedöms vara möjliga att nå till år 2030.

– Ett av Jordbruksverkets uppdrag är att följa och utvärdera livsmedelskedjans utveckling över tid samt följa och utvärdera genomförandet av livsmedelsstrategin. Detta har vi gjort sedan livsmedelsstrategin beslutades 2017. Syftet med rapporten är att ge bland annat regeringen relevanta beslutsunderlag för det vidare arbetet med livsmedelsstrategins genomförande, säger Camilla Burman, handelspolitisk utredare på Jordbruksverket.

– Utvärderingarna av livsmedelskedjan och livsmedelsstrategin är väldigt viktiga kunskapsunderlag för framtida insatser. Särskilt nu när regeringen har startat ett arbete med livsmedelsstrategin 2.0, ett arbete vi välkomnar då mycket har hänt i vår omvärld sedan livsmedelsstrategin beslutades. Ett omtag av livsmedelsstrategin skapar förnyat engagemang som är viktigt för att lyckas med en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

Produktionen visar på viss motståndskraft trots kostnadskrisen

För att följa produktionen i hela livsmedelskedjan används bland annat förädlingsvärdet som förenklat visar värdet på produktionen minus värdet av insatsvarorna. Mellan åren 2016 och 2020 ökade förädlingsvärdet i livsmedelskedjan som helhet, men ökningen var inte lika stor som i näringslivet i stort.

Produktionens utveckling följs även med volymuppgifter för primärproduktionen. Produktionsvolymen låg år 2021 kvar på förbättrad eller oförändrad nivå jämfört med år 2016, samtidigt som ledet lyckades få ersättning för de höjda kostnaderna snabbare än tidigare. Detta visar på motståndskraft mot den pågående krisen i den svenska primärproduktionen.

– Det är positivt att förädlingsvärdet ökade i hela livsmedelskedjan och att produktionsvolymen ökade för flera sektorer inom primärproduktion och att det finns en trendökning i produktionsvolymen av griskött, matfågel och tomater, säger Christina Nordin.

En ökad export är viktigt för att nå livsmedelsstrategins mål om ökad produktion och lönsamhet. Mellan åren 2016 och 2021 ökade den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel med 25 procent till drygt 103 miljarder kronor.

Ökad lönsamhet i livsmedelshandeln, men inte i övriga led

Lönsamheten i livsmedelskedjan som helhet var oförändrad mellan 2016 och 2021, men utvecklingen skilde sig åt mellan leden.

• I livsmedelshandeln ökade lönsamheten
• I restaurangledet minskade lönsamheten
• I primärproduktionen samt i livsmedelsindustrin förbättrades lönsamheten marginellt, men det går inte att se om det är en trend eller tillfälliga variationer

– Vi kan se att effekterna på företagens lönsamhet under perioden i stor omfattning har påverkats av yttre omständigheter, så som torkan 2018 och covid-19-pandemin. Priserna på insatsvaror och produktionsmedel har stigit kraftigt, samtidigt som marknadspriserna stigit i olika grad, säger Camilla Burman.

Effekterna på lönsamheten har varierat för olika produktionsgrenar och enskilda primärproducenter. Livsmedelskedjans sårbarhet och produktion påverkades av omvärldshändelser, men också av bland annat sjukdomsutbrott, brist på arbetskraft och att tillgången på odlingsbar åkermark minskar.

– Robusta, motståndskraftiga och lönsamma företag som kan hantera oförutsedda händelser och yttre omständigheter är nödvändiga för att minska livsmedelskedjans sårbarhet och påverkan på livsmedelsförsörjningen. Det kräver att företagen har en långsiktig lönsamhet för att vara mindre sårbara, säger Christina Nordin.

Utvecklingen för miljömålen går åt rätt håll, men inte tillräckligt snabbt

Inget av de sju miljökvalitetsmål som identifierats som särskilt relevanta för livsmedelsstrategin bedöms som möjliga att nå till 2030 enligt den fördjupade utvärderingen som gjorts inom miljömålssystemet år 2023. Mellan åren 2016 och 2021 gick utvecklingen åt rätt håll för flera miljömålsindikatorer, men inte tillräckligt snabbt. Det enda miljökvalitetsmålet som bedöms som nära att nås till 2030 är Giftfri miljö.

Bland indikatorerna som är kopplade till livsmedelsstrategin ser vi bland annat att

• jordbrukssektorns växthusgasutsläpp minskar, men för långsamt
• arealen ängs- och betesmarker ökat något, dock samtidigt som antalet betande får och nötkreatur som behövs för att hävda markerna har minskat
• arealen åkermark har minskat stadigt sedan år 2016.

Om livsmedelsstrategin

Livsmedelsstrategin är en långsiktig tillväxtstrategi som inkluderar hela livsmedelskedjan, det vill säga primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel samt restauranger och storkök. Strategin beslutades av riksdagen år 2017 och sträcker sig fram till år 2030. Det övergripande målet är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet.

Jordbruksverket har i uppdrag att följa och utvärdera livsmedelskedjans utveckling över tid samt följa och utvärdera genomförandet av livsmedelsstrategin.

Årsrapport 2023 – Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin

Livsmedelsstrategi för Sverige (jordbruksverket.se)

Kontaktperson för journalister

Camilla Burman
Handelspolitisk utredare, Jordbruksverket
Telefon: 036-15 59 61
E-post: camilla.burman@jordbruksverket.se