Ny studie undersöker hur kommuner använder sin krisledningsnämnd under coronapandemin

Hur har krishanteringen i de svenska kommunerna utförts under pandemin? Det är en av frågeställningarna i en ny studie där forskare vid Karlstad universitet och Mittuniversitetet granskar vilka kommuner som aktiverat sin krisledningsnämnd och vilka som inte gjort det.

Den lokala nivåns betydelse inom krisberedskap och hantering är helt avgörande när det gäller strukturer och processer för viktiga beslut som påverkar samhällets resiliens. Det saknas dock djupare kunskap om hur strukturer och processer fungerar, påverkas och förändras under en pågående samhällskris.

Projektpengar beviljade
Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet har tillsammans med Risk and Crisis Research Centre, RCR, vid Mittuniversitetet, beviljats medel för genomförande av en forskningsstudie av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Studien kommer att undersöka om och hur kommuner använder möjligheten att aktivera sin krisledningsnämnd till följd av coronapandemin. Genom en kartläggande informationsinhämtning och intervjuer i sex kommuner kommer studien att svara på när, hur, varför samt hur länge krisledningsnämnder aktiveras; Vilka sakfrågor och lokala faktorer som korrelerar med aktiveringen; Vilka beslut som fattas av krisledningsnämnden och hur beslutsprocessen går till. Denna kunskap är värdefull teoretiskt och kan användas för utveckling av kommunal krishantering.

− I ett första steg kommer vi att samla in information om vilka kommuner i Sverige som har aktiverat sin krisledningsnämnd under 2020 till följd av coronapandemin samt när, hur och varför nämnden har aktiverats. Informationen analyseras sedan för att klarlägga eventuella samband med smittspridningen samt kommunernas demografi, politiska ledning och tidigare aktivering av krisledningsnämnd, säger Mikael Granberg, professor i statsvetenskap och centrumföreståndare för CSR.

Viktigt med den lokala betydelsen
I nästa steg genomförs intervjuer i tre kommuner som har aktiverat krisledningsnämnden samt tre kommuner som inte har gjort det. Forskarna konstaterar i sin projektbeskrivning att den lokala nivåns betydelse inom krisberedskap och krishantering är helt avgörande när det gäller strukturer och processer för viktiga beslut som påverkar samhällets motståndskraft. Målsättningen är därför att den kunskap som hämtas in under projektet ska bidra till att utveckla kommunal krishantering.

− Krisledningsnämnden spelar en viktig roll i det kommunala krisarbetet och det regleras i lagen om extraordinära händelser. Men, det kommunala självstyret och lagens breda inriktning medför att nämnden aktiveras vid olika tillfällen i olika kommuner, av skilda orsaker och över olika lång tid. Det saknas forskningsbaserad kunskap om hur den här flexibiliteten används och hur den kommer till nytta på kommunal nivå, säger Jörgen Sparf, forskare vid RCR.

Studien inleds under juni månad och informationsinhämtningen pågår året ut.

Kontakt:
Mikael Granberg, professor i statsvetenskap och centrumföreståndare för CSR vid Karlstad universitet.
Tel: 072-305 64 67