Pressmeddelande -

Självhat dålig prognosfaktor vid ätstörningar

Negativ självbild med starka inslag av självhat är det största hindret i behandlingen av personer med ätstörningar. Oavsett typ av ätstörning, patientens vikt, kräkbeteende och liknande är negativ självbild den viktigaste prognosfaktorn, visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Avhandlingen är en sammanställning av ett stort forskningsprojekt om ätstörningar som pågått under tre år vid femton kliniker i landet. Psykologen Caroline Björck vid Karolinska Institutet har följt stora grupper av patienter (400-800 i respektive studie) med anorexi, bulimi och andra ätstörningar, och undersökt olika faktorer av betydelse för behandlingsresultatet. Tvärtemot vad hon hade förväntat sig var patienternas självbild den starkaste prognosfaktorn. - Att en negativ självbild ofta förekommer hos patienter med anorexi och bulimi visste vi sedan tidigare. Men att en negativ självbild kopplad till starkt självhat är viktigare för behandlingsutfallet än tyngden i diagnosen, det var för oss en nyhet. Vi hade trott att andra faktorer skulle spela en större roll, säger Caroline Björck. Caroline Björck har i sina studier undersökt självbilden hos stora patientgrupper med fler ätstörningsdiagnoser jämfört med andra internationella studier. Dessa har varit begränsade till anorexi och bulimi, men Caroline Björck har även inkluderat patienter med icke-typiska ätstörningar, som inte uppfyller alla de diagnostiska kriterier som gäller för anorexi och bulimi. Genomsnittsåldern på patienterna var 24 år och de flesta hade haft sina ätstörningar i cirka åtta år. Patienter som har en självbild med starka inslag av självhat bär på mycket inåtvänd ilska och kan ha ett självdestruktivt beteende. De har ofta en känsla av att inte duga och kan exempelvis betrakta sig själva som sin egen värsta fiende. Dessa patienter är oerhört känsliga för ord och kommentarer som de kan uppfatta som kritik och som kan förstärka deras redan negativa självbild. Patienter med negativ självbild kan ha omedvetna förväntningar på att bli negativt bemötta. Enligt Caroline Björck är det viktigt att identifiera dessa patienter i ett tidigt skede av behandlingen för att relationen med terapeuten ska bli bra, och det finns bra metoder för att göra detta. Samtidigt rapporteras i avhandlingen att om självhatet försvinner kan prognosen förbättras radikalt. - Patienter med ätstörningar är ibland i så dåligt skick att de först måste få medicinsk behandling, men studierna visar att det är centralt att tidigt väva in psykologiska behandlingsmetoder som fokuserar på patientens självbild för att komma till rätta med ätstörningarna. Studierna visar också att patienter som hoppade av behandlingen hade mindre negativ självbild, färre psykologiska problem jämfört med patienter som fortsatte behandlingen. Avhoppet kom i regel efter 4-6 månader och Caroline Björck tolkar det som att patienterna då kände sig kapabla att klara sig själva med den hjälp de fått. Sena avhopp leder inte nödvändigtvis till sämre utfall. Patienter som rapporterade att de var missnöjda med behandlingen hade en mer negativ självbild och mer ätstörningssymtom. Dessa patienter hade haft högre förväntningar på att få en mer insiktsorienterad behandling snarare än att få hjälp med att kontrollera sina matvanor. Caroline Björck menar att behandling av ätstörningar måste hjälpa patienter att kontrollera sina matvanor, men måste bli bättre på att bemöta patienter som har ett stort behov av psykologiskt orienterad behandling. Avhandling: ”Self-image and eating disorders” (http://diss.kib.ki.se/2006/91-7140-670-0/). För mer information, kontakta: Psykolog Caroline Björck, institutionen för klinisk neurovetenskap, tfn 08-5858 5789, 070-4846106, e-post caroline.bjorck@ki.se Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Ämnen

  • Utbildning

Regioner

  • Stockholm