Regeringens postutredning sätter Postnords lönsamhet i fokus i stället för medborgarnas bästa och kundernas service

Idag tillsatte regeringen den postlagsutredning som aviserades den 20 januari i år. Kivra konstaterar att utredningen har fått ett alldeles för smalt uppdrag. Den ska enbart utreda hur den krympande brevutdelningen ska finansieras, istället för att förutsättningslöst titta på hur Sverige kan få en god postservice över hela landet med hjälp av både fysiska och digitala försändelser. Läs: Möjliga finansieringsmodeller för den samhällsomfattande posttjänsten ska utredas

- Kivra har länge framfört till Anders Ygeman och infrastrukturdepartementet att Sverige behöver en bred utredning om framtidens post. Vår uppfattning är att politikens mål bör vara att säkra att alla medborgare snabbt kan nås av information, inte hur informationen ska förmedlas. Det finns alternativ till fysisk post som är mer hållbart, mer leveranssäkert och betydligt mer effektivt. Men tyvärr lyfte inte regeringen blicken bortom Postnords uppdrag och verksamhet, säger Anna Bäck, VD Kivra.

Kivra konstaterar att utredningsdirektivet innehåller långa resonemang om hur digitaliseringen på kort tid förändrat medborgarnas beteende och förväntningar, och att förutsättningarna för postutdelning ser helt annorlunda ut idag än för bara några år sedan. Bara mellan 2018 och 2019 minskade antalet fysiska brevförsändelser med 180 miljoner.

- Utredningen hade kunnat ta sin utgångspunkt i regeringens digitaliseringspolitik och visionen om ett hållbart digitaliserat Sverige. Om Sverige på allvar ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter hade man kunnat se sjunkande fysiska brevvolymer som en möjlighet, inte ett problem. Men i stället för att sätta medborgarnas bästa och kundernas service i främsta rummet valde man att fokusera på Postnords lönsamhet, säger Anna Bäck.