Framtidens jobb – 101 yrken vi kommer att behöva i ett hållbart Sverige

Klimatklubben och Våra barns klimat har i samverkan med sex framtidsspanare tagit fram en lista över 101 yrken vi kommer att behöva i framtiden. Listan släpps inför den sista ansökningsdagen till universitet och högskola – 15 april.

– Med den här listan vill vi inspirera studenter och beslutsfattare att fundera över vilka jobb vi verkligen kommer att behöva i framtiden. Många kommuner fortsätter tyvärr att investera i dåtiden, exempelvis genom att anlägga ytterligare shoppingcenter eller satsa på lokala flygplatser – för jobbens skull. Det är jobb med bäst-före-datum. Nu är det hög tid att lyfta blicken, bana väg för yrken som bidrar till uppsatta miljö- och klimatmål och skapa framtidstro, säger Emma Sundh, medgrundare till Klimatklubben och Klimatklubben Karlstad.

Listan har tagits fram av Klimatklubben och Våra barns klimat, där organisationernas medlemmar har fått spåna fram framtidens yrken och kompetenser. En jury med sex framtidsspanare har sedan fått välja ut ett antal yrken de anser är viktiga för framtiden utifrån sina expertkunskaper, som sedan lagts ihop till en gemensam lista. Även Klimatklubbens och Våra barns klimats talespersoner har plockat ut sina favoriter från listan och även lagt till sina egna.

– Den här listan är tänkt att tjäna som inspiration, nytänk och debatt. Det är av yttersta vikt att våra barn och unga erbjuds kunskap och möjligheter till utbildning och jobb som är del av en hållbar framtid, säger Frida Berry Eklund, talesperson för Våra barns klimat och författare.

Syftet med listan är att lyfta fram frågan huruvida Sverige kompetenssäkrar för framtidens hållbara samhälle samt inspirera fler beslutsfattare och blivande studenter att satsa rätt.
– Jag hoppas på att en del av jobben på listan kommer bli verklighet, exempelvis miljörättsadvokat, djur och natur-kommunikatörer samt labbodlare av kött. Våra ekonomier är beroende av produktiva ekosystem. Vi kommer att inse detta allt mer och börja investera i naturkapitalet och i den biologiska mångfalden, säger Eva Alfredsson, KTH och senior rådgivare på tankesmedjan Global Utmaning.

I toppskiktet på listan står yrken inom natursektorn, som har till uppgift att bevara och ta tillvara naturens resurser på ett hållbart sätt. Andra yrkesgrupper av vikt som juryn lyfter fram är delningsstrateger, omsorgsspersonal, bönder, material- och återbruksmäklare, odlingsrådgivare, vatten- och avloppsexperter och hållbara AI-strateger.

– Många repetitiva arbetsuppgifter kommer att automatiseras via successiva förändringar i de datasystem vi använder. Mänskliga experter kommer att behövas för att övervaka tekniken eller kommunicera dess funktionalitet, samt för att hantera misstag och bemöta människor som överklagar beslut som den har fattat, säger Emma Engström som forskar om nya teknikers samhällspåverkan vid Institutet för Framtidsstudier.

– Det blir viktigare i framtiden att lära sig hantverk inom olika områden, oavsett om det är som konsult eller byggnadsvårdare. Vi kommer att se ett uppsving för personer som verkligen kan saker på djupet och börja förakta människor som pratar om omställning eller möjligheter istället för att visa vad de lärt sig, säger Per Grankvist, Chief Storyteller, Viable Cities och författare.

– Automationen innebär att tillverkningen kräver mindre arbetskraft än tidigare. Samtidigt ser vi en cirkulär ekonomi där tjänster runt en produkt kräver mer arbetskraft, exempelvis gällande underhåll, reparation och återanvändning. Vi behöver därmed hitta ett sätt att möta hotet att förlora jobbet i en digitaliserad ekonomi, säger Ahmed Al-Qassam, Miljövetare och påverkansansvarig, Friluftsfrämjandet.

– För att säkra den kompetens vi behöver krävs folkbildning. Folkhögskolorna är snabbrörliga och har stor erfarenhet inom vuxenutveckling och förmåga att svara snabbt på samhällsutmaningar. Vi behöver ett offentligt samtal där vi förutsättningslöst kan utforska olika scenarier samt släppa gamla föreställningar och modeller från efterkrigstiden som inte gäller längre, säger Pella Thiel, ordförande i End Ecocide Sweden och medgrundare till Omställningsnätverket.

– Vi har både kompetensbrist och kompetenssvinn på en och samma gång. Enorma satsningar inom grön nyindustrialisering riskerar kompetensbrist. Mitt råd för att dig som vill ha ett tryggt arbetsliv är att etablera dig inom grön nyindustrialisering. Kompetensbehovet kommer att vara omättligt lång tid framöver, säger Johanna Hallander, Head of Change & Corporate Communications, The Adecco Group.

Med i juryn:

• Eva Alfredsson, KTH och senior rådgivare på tankesmedjan Global Utmaning
• Emma Engström, forskar om nya teknikers samhällspåverkan vid Institutet för Framtidsstudier
• Per Grankvist, Chief Storyteller, Viable Cities
• Ahmed Al-Qassam, miljövetare och påverkansansvarig, Friluftsfrämjandet
• Pella Thiel, ordförande i End Ecocide Sweden och medgrundare till Omställningsnätverket
• Johanna Hallander, Head of Change & Corporate Communications, The Adecco Group

Listan över framtidens 101 jobb hittar du här.

Kontaktpersoner för Framtidens jobb:

Emma Sundh, Klimatklubben
hej@klimatklubben.se
Telefon: 070-090 15 77

Frida Berry Eklund, Våra barns klimat
frida@varabarnsklimat.se
Telefon: 073-620 08 13