Klimatpolitiska rådet

Klimatpolitiska rådet föreslår idag regeringen att utse Johan Kuylenstierna till ny ordförande och Cecilia Hermansson till ny vice ordförande för rådet. De föreslås tillträda sina nya roller den 1 januari 2021 när rådets nuvarande ordförande Ingrid Bondes förordnande går ut.

Ingrid Bonde är Klimatpolitiska rådets första ordförande. Hon förordnades för tre år när rådet bildades den 1 januari 2018. Rådets förslag innebär att nuvarande vice ordförande Johan Kuylenstierna tar över ordförandeskapet samtidigt som Cecilia Hermansson blir ny ledamot av rådet och ny vice ordförande.

Johan Kuylenstierna är adjungerad professor vid Stockholms Universitet och tidigare bland annat VD för Stockholm Environment Institute.

Cecilia Hermansson är forskare i finansiell ekonomi vid KTH samt tidigare bland annat chefsekonom vid Swedbank och ledamot av Finanspolitiska rådet.

Klimatpolitiska rådets uppdrag är att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. För att stärka rådets oberoende i förhållande till regeringen är det därför rådet självt som föreslår nya ledamöter. Regeringen fattar därefter beslut om att förordna ledamöter i rådet under en bestämd tid, normalt högst tre år. 

Kontakt:

Ola Alterå, kanslichef, 073-397 33 88, ola.altera@klimatpolitiskaradet.se

Investera i fortsatt klimatomställning – inte återställning. Det är huvudbudskapet när Klimatpolitiska rådet idag skriver brev till regeringen och dess nybildade klimatkollegium om återhämtningspolitiken efter coronapandemin.

Regeringen har nyligen inrättat ett klimatkollegium med åtta ministrar under ledning av statsminister Stefan Löfven och med uppgift att samordna genomförandet av regeringens klimatpolitiska handlingsplan, i linje med Klimatpolitiska rådet rekommendation. Rådet välkomnar detta och statsministerns uttalande om att kollegiet får en viktig roll när Sveriges ekonomi ska återstartas efter coronapandemin.

Sverige saknar ännu en strategi för återhämtningspolitiken efter pandemin. Som ett underlag för en sådan presenterar rådet fyra punkter för en återhämtningspolitik som också kan bidra till att klimatmålen uppnås. De handlar bland annat om ett tydligt ledarskap med en berättelse som skapar mening och sammanhang och därmed kan mobilisera hela samhället i återhämtningen efter krisen. Regeringen bör använda samverkansstrukturer och redskap som redan finns på plats och agera effektivt genom synergier mellan flera samhällsmål. Hela återhämningspolitiken behöver syfta till omställning mot hållbarhet, inte bara till att återställa det som varit.

Brevet baseras på det analytiska ramverk som Klimatpolitiska rådet utvecklat och rådets tidigare rekommendationer, tillsammans med forskning om tidigare samhällskriser. Coronakrisen är dock unik, liksom uppgiften att utforma en hållbar återhämtningspolitik med sikte på noll nettoutsläpp av växthusgaser. Rådet framhåller därför också att snabb återkoppling, lärande och successiv utveckling av politiken är extra viktigt, i linje med hur regeringen stegvis utvecklat den kortsiktiga krispolitiken.

Klimatpolitiska rådet kommer under året att utveckla och bredda analysen av krispolitiken. En sammanvägd bedömning av regeringens återhämtningspolitik ur ett klimatperspektiv kommer att presenteras i rådets årliga rapport i mars 2021.

Läs hela brevet på Klimatpolitiska rådets hemsida

Kontakt:
Ola Alterå, kanslichef, 073-397 33 88, ola.altera@klimatpolitiskaradet.se

Den pågående pandemin och dess effekter, liksom den politiska responsen på krisen, kommer att ha stor betydelse för möjligheterna att nå globala och nationella klimatmål. Klimatpolitiska rådet kommer därför att fokusera årets analysarbete på den återhämtningspolitik som följer av krisen.

Den hastiga inbromsning av världsekonomin som covid 19-pandemin orsakar påverkar även utsläppen av växthusgaser. För klimatet är dock den stora frågan vilka de långsiktiga effekterna blir på möjligheterna att uppnå globala och nationella klimatmål. Världens regeringar har inlett historiskt omfattande ekonomiska och politiska insatser som inte bara får stor betydelse för utvecklingen i olika näringslivsbranscher, utan också kan påverka handlingsutrymmet och förtroendet för politiken under många år framåt. Krisens effekter på sådant som beteenden och konsumtionsmönster kan också få betydelse.

Klimatpolitiska rådet har mot denna bakgrund beslutat att fokusera årets arbete på att analysera hur regeringens återhämtningspolitik påverkar möjligheterna att nå Sveriges klimatmål.

- Alla prioriteringar ligger just nu på att möta pandemins akuta effekter. Efterhand som perspektivet blir mer långsiktigt är en viktig fråga hur återhämtningspolitiken kan stödja klimatomställningen och klimatinsatser bidra till återhämtningen, framhåller Klimatpolitiska rådets ordförande Ingrid Bonde.

- Coronakrisen visar i blixtbelysning betydelsen av ett politiskt ledarskap som bygger på vetenskapliga fakta och analys. Klimatpolitiska rådets roll är att bidra till sådana analyser och ge underlag för politiska beslut som kan möta den kortsiktiga pandemikrisen utan att förlora siktet på den långsiktiga, och samtidigt pågående, klimatkrisen. Därför inriktar vi årets arbete på att bidra till en återhämtningspolitik som kan ta oss närmare klimatmålen, säger Ingrid Bonde.

Klimatpolitiska rådet kommer i sitt arbete att involvera många olika aktörer som berörs av återhämningspolitiken. Resultatet kommer att summeras i rådets årsrapport 2021 men delar av arbetet kan komma att presenteras tidigare, i syfte att bidra till beslutsunderlag för regering och riksdag.

Kontakt:
Ola Alterå, kanslichef, 073-397 33 88, ola.altera@klimatpolitiskaradet.se

Regeringen har presenterat en bred klimatpolitisk handlingsplan med insatser i många olika sektorer. Ambitioner finns, men det är ingen plan för handling. Politiken behöver konkretiseras med ansvarsfördelning, tidssättning och effektbedömning. Det är huvudbudskapet i årets rapport från Klimatpolitiska rådets som granskar Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan enligt klimatlagen.

Regeringen presenterade i december en klimatpolitisk handlingsplan som beskriver hur regeringen under mandatperioden ska arbeta för att Sverige ska nå klimatmålen. Det är vad klimatlagen numera kräver av varje nytillträdd svensk regering.

– Den största bristen i handlingsplanen är att regeringen inte redovisar i vilken mån planen förväntas bidra till att klimatmålen kan nås. Insatserna är dessutom genomgående diffust beskrivna och utan tidplan. Handlingsplanen uppfyller därför inte klimatlagens krav, säger Klimatpolitiska rådets ordförande, Ingrid Bonde.

Regeringens organisation och ledarskap behöver bli starkare för att driva klimatomställningen med tillräcklig kraft och hastighet. För att klimatmålen ska få genomslag inom alla politikområden behöver ansvaret i regeringen stärkas och breddas, förslagsvis genom en departementsövergripande styrgrupp med statsministern som ordförande. Alla relevanta myndigheter bör ha ett stående uppdrag att föreslå insatser som bidrar till att klimatmålen nås inom utsatt tid, inklusive konsekvensutredda förslag till handlingsplanen.

– Det klimatpolitiska ramverket och handlingsplanen behöver få lika starkt genomslag i regeringens arbete som budgetpolitiken och det finanspolitiska ramverket, framhåller Ingrid Bonde.

Klimatpolitiska rådet välkomnar att regeringen lyfter fram betydelsen av samverkan i hela samhället för att nå klimatmålen. Ett viktigt exempel är de fossilfria färdplaner för olika branscher som tagits fram inom initiativet Fossilfritt Sverige. De kan komma att spela en stor roll för att nå Sveriges klimatmål, men får ingen större plats när regeringen beskriver sitt arbete under de kommande fyra åren.

– Färdplanerna behöver nu gå in i en ny fas av gemensamt genomförande, i samverkan mellan regeringen och respektive bransch, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.

Att regeringen inte gör någon bedömning av handlingsplanens effekt på växthusgasutsläppen betyder inte nödvändigtvis att planen kommer att ha liten verkan. Klimatpolitiska rådet bedömer att, om alla förslag genomförs tillräckligt snabbt och i optimal samverkan med andra aktörer, skulle planen på sikt kunna få betydande effekt. 

Länk till rapporten: klimatpolitiskaradet.se/rapport2020 

Kontaktperson: Ola Alterå, kanslichef, 073-397 33 88, ola.altera@klimatpolitiskaradet.se

Klimatpolitiska rådet bjuder in till en pressträff för att presentera sin årliga rapport. Rapporten innehåller rådets bedömning av regeringens klimatpolitiska handlingsplan och dess samlade politik.

Den 17 december 2019 överlämnade regeringen den första fyraåriga klimatpolitiska handlingsplanen till riksdagen, enligt klimatlagens krav. Handlingsplanen beskriver hur regeringen under mandatperioden avser att arbeta för att Sverige ska nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Klimatpolitiska rådet presenterar sin bedömning av den klimatpolitiska handlingsplanen i en rapport som offentliggörs vid en pressträff och ett efterföljande seminarium den 12 mars. I rapporten bedömer rådet om handlingsplanen räcker för att Sverige ska kunna nå klimatmålen och kommenterar regeringens samlade politik. 

Rådets ordförande Ingrid Bonde samt vice ordförande Johan Kuylenstierna medverkar vid pressträffen. Hela rådet finns tillgängligt för kommentarer. 

Tid: torsdag 12 mars 2020, klockan 10.00
Plats: IVA Konferenscenter, Wallenbergsalen, Grev Turegatan 16, Stockholm
Webbsändning: www.klimatpolitiskaradet.se

Rapporten överlämnas sedan till miljö- och klimatminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan vid ett seminarium klockan 13.00-15.00.

Rapporten finns tillgänglig från 09.45 på IVA och publiceras i samband med pressträffen på klimatpolitiskaradet.se där det också går att följa pressträffen och seminariet via webbsändning. 

För att minska risken för ytterligare smittspridning av coronavirus rekommenderar vi dig som de senaste 14 dagarna har vistats i områden där smittspridning är allmän att delta via webbsändning. Vi hänvisar till www.folkhälsomyndigheten.se om du är osäker på vilka områden som berörs. Vi tackar på förhand för din förståelse.

Kontaktpersoner för rapporten: 

Ola Alterå, kanslichef, 073-397 33 88, ola.altera@klimatpolitiskaradet.se

Eva Mineur, utredare, 070-278 57 17, eva.mineur@klimatpolitiskaradet.se

Kontaktperson för pressträffen och seminariet:

Anna Volckerts, kommunikatör, 073-030 63 33, anna.volckerts@formas.se

Den 17 december offentliggjorde regeringen den första klimatpolitiska handlingsplanen som inom kort kommer att överlämnas till riksdagen i form av en proposition. Klimatpolitiska rådet presenterar här ett antal övergripande observationer. En mer ingående analys kommer att finnas i Klimatpolitiska rådets rapport 2020 som publiceras i mars nästa år.

Regeringen har nu presenterat innehållet i sin klimatpolitiska handlingsplan, vilken är den första i sitt slag. Åtgärdslistan spänner över flertalet politikområden och adresserar centrala omställningsutmaningar, från den lokala till den globala nivån. Åtgärderna är av skiftande karaktär vad gäller omfattning och ambitionsnivå.

Klimatpolitiska rådet konstaterade i sin senaste rapport att den nuvarande politiken inte räcker för att klimatmålen bortom 2020-målet ska nås. Utsläppen minskar inte i den takt som krävs för att målen ska uppnås. Det behövs en politik som snabbar på omställningen och som säkerställer att strategiska beslut tas för att nå det övergripande målet om noll nettoutsläpp senast 2045, och negativa utsläpp därefter.

Klimatlagen ställer flera krav på handlingsplanen; den ska redogöra för Sveriges åtaganden inom EU och internationellt, den historiska utsläppsutvecklingen, prognostiserade utsläppsminskningar samt utfallet av vidtagna åtgärder. Därutöver ska planen innehålla planerade åtgärder och när dessa kan börja gälla. Lagen ställer också krav på att planen ska redogöra för i vilken grad de planerade åtgärderna kan bidra till målen och i vilken mån beslutade åtgärder inom olika utgiftsområden påverkar möjligheterna att nå klimatmålen. Handlingsplanen ska också innehålla vilka ytterligare beslut som kan behövas för att nå målen.

Det är bra att regeringen lyfter behovet av att stärka det lokala och regionala klimatarbetet, att all relevant lagstiftning, såsom exempelvis miljöbalken, ska ses över för att det klimatpolitiska ramverket ska få genomslag och att regelverk tydliggörs så att konsekvensanalyser görs av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant. Det är bra att regeringen även vidtar åtgärder på transportområdet så som till exempel att tydliggöra vikten av infrastrukturplanering och presenterar åtgärder som dämpar transportefterfrågan samt utreder stoppdatum för fossila bränslen.

Klimatpolitiska rådet hoppas att handlingsplanen utvecklar resonemang kring hur politiken kan bidra till en ökad legitimitet för klimatomställningen samt förslag på hur det engagemang som behövs från civilsamhället och medborgarna kan främjas. Vi ser gärna också skarpa förslag kring näringslivets klimatomställning, det vill säga hur de färdplaner som tagits fram inom initiativet Fossilfritt Sverige kan realiseras och formaliseras. Handlingsplanen bör också redogöra för effekten av de samlade åtgärderna, alltså hur mycket de bidrar till att utsläppen minskar och i vilken takt. En prioritetsordning och tidplan för när åtgärderna i handlingsplanen ska vara genomförda bör även ingå, liksom konflikter och synergier med andra samhällsmål.

I vår förra rapport lämnade vi 16 rekommendationer till regeringen, sex stycken mer övergripande och tio gällande transportsektorn. Vi noterar att regeringen nu redovisat förslag helt eller delvis i linje med de flesta av våra rekommendationer.

 - Det är positivt att handlingsplanen har en bred ansats med förslag som spänner över många politikområden. Vi ser att flera av våra rekommendationer fått genomslag i handlingsplanen vilket är bra. För att kunna bedöma om handlingsplanen lever upp till klimatlagens krav vore det av värde om propositionen innehåller en analys över den samlade effekten och därmed regeringens egen bedömning över hur målen om nettoutsläpp till 2045 ska nås, säger Ingrid Bonde, ordförande Klimatpolitiska rådet.

Klimatpolitiska rådet ska enligt klimatlagen lämna en bedömning av handlingsplanen och i vilken mån den bidrar till målen enligt lagens krav till regeringen inom tre månader efter att den offentliggörs. Rådet planerar att presentera sin rapport den 12 mars.​

Utsläppsminskningen har bromsat in. Ytterligare åtgärder krävs för att Sverige ska nå klimatmålen. Det konstaterar Klimatpolitiska rådet i sin årsrapport som idag överlämnas till regeringen. Rådet lyfter särskilt fram tio rekommendationer för att uppnå fossilfria transporter.

Klimatpolitiska rådet inrättades av regeringen den 1 januari 2018, med uppdrag att granska hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. I den årsrapport som offentliggörs idag konstaterar rådet att Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med 26 procent sedan 1990, men att minskningen har bromsat in sedan 2014.

– Detta är allvarligt. Vi borde accelerera, men istället har vi tre år i rad haft en utsläppsminskning på mindre än en procent. Det räcker inte på långa vägar. Men det finns goda förutsättningar och många positiva initiativ som talar för att Sverige kan öka takten, säger rådets ordförande Ingrid Bonde.

Klimatpolitiska rådet ger en rad rekommendationer till regeringen. Man föreslår till exempel att klimatet ska tas med i konsekvensbedömningar av alla politiska förslag, att undantag i koldioxidbeskattningen avskaffas och att lagregler införs som ger regeringen möjlighet att pröva nya större anläggningar som kan motverka de nationella klimatmålen. Rådet framhåller också att Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att nästan alla sektorer behöver sikta på noll utsläpp senast år 2045.

Temat för årets rapport är transporter

– Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges samlade utsläpp. Med nuvarande förutsättningar och beslut når vi bara halvvägs till målet att minska utsläppen med minst 70 procent till år 2030. Det ställer krav på kraftfulla politiska åtgärder under denna mandatperiod, säger Johan Kuylenstierna, rådets vice ordförande.

Rådet pekar på brister i hur transportsektorn styrs. Exempelvis motverkar de nuvarande transportpolitiska målen klimatmålen. I rapporten presenteras tio rekommendationer till regeringen för att uppnå fossilfria transporter, bland annat:

• Sätt ett stoppdatum för användningen av fossila drivmedel. Det är väsentligt att färdriktningen, tidsramen och slutmålet om fossilfria transporter är tydligt – för privata investerare, myndigheter och konsumenter.
• Påskynda elektrifieringen av vägtransporter i hela Sverige. Med i sammanhanget små ekonomiska medel kan till exempel vita fläckar i ladd-infrastrukturen byggas bort.
• Sluta subventionera bilägande, bilkörning och parkering. Det innebär ändrade regler för förmånsbeskattning och reseavdrag.

Klimatpolitiska rådet framhåller även att regeringen behöver beakta skilda förutsättningar, till exempel mellan stad och landsbygd, och motverka negativa fördelningspolitiska effekter för att klimatpolitiken ska ha acceptans och kunna genomföras.

Läs och ladda ner Klimatpolitiska rådets årsrapport 2019: klimatpolitiskaradet.se\rapport2019