En snabbguide till att förstå och jämföra miljövarudeklarationer (EPD)

Har du svårt att tolka omfattande och komplexa EPD?

Att välja miljövänliga produkter för ditt byggprojekt kan vara en utmaning, särskilt när det gäller att förstå en produkts totala miljöpåverkan. Här kommer miljövarudeklarationen (EPD) in i bilden. En EPD är ett verifierat dokument som redogör för en produkts miljömässiga fotavtryck genom hela dess livscykel, från råmaterial till avfallshantering.

Även om en EPD är ett kraftfullt verktyg för hållbara val kan det vara överväldigande att navigera genom de 16–20 sidorna av tekniska data. Därför har vi, tillsammans med Kenneth Ingemarsson, Technical & Sustainability Manager på Knauf Insulation, skapat en snabbguide för att hjälpa dig att tolka och jämföra EPD effektivt:

"EPD innehåller mycket information som behöver dechiffreras. Det är också viktigt att påpeka att inte alla EPD följer samma standard, vilket innebär att du måste vara försiktig så att du inte jämför äpplen med päron." – Kenneth Ingemarsson

Vad är en EPD?

Bildförklaring: En EPD är baserad på en livscykelanalys (LCA) och ger en sammanfattning av en produkts miljöpåverkan genom hela dess livscykel. Den är indelad i moduler: A (Råvaruproduktion), B (Användningsfas), C (Slutfas) och D (Återvinning och återanvändning). För att uppfylla standarden EN 15804 A2 måste modulerna A1–A3, C1–C4 och D ingå.

En EPD sammanfattar miljöpåverkan från en produkt, process eller tjänst baserat på en livscykelanalys (LCA), som täcker alla stadier från produktion till avfallshantering. När miljöregleringen skärps hjälper EPD:er företag att förbli följsamma, samtidigt som produkter med EPD:er kan bidra till att erhålla poäng inom gröna byggstandarder som LEED, BREEAM och miljöbyggnad, vilket uppmuntrar användningen av hållbara material. Kenneth Ingemarsson förklarar:

”Med 16-20 sidor teknisk information innehåller en EPD ganska mycket information att tolka. Det är inget vi skulle gå igenom när vi väljer material för våra privata byggprojekt, men vid större byggprojekt gör EPD:er det lättare att välja miljövänliga produkter och material.” - Kenneth Ingemarsson, Technical & Sustainability Manager på Knauf Insulation.

Viktiga steg för att läsa en EPD:

Här är fem nyckelpunkter för att förstå en EPD:

1. Produktbeskrivning: Få en överblick över produktens egenskaper och användningsområde.
2. Deklarerad enhet: Säkerställ att du jämför produkter på rätt sätt (exempelvis per kvadratmeter).
3. Systemgränser: Kontrollera vilka livscykelsteg som ingår (produktion, användning, avfall).
4. Ta hänsyn till hela livscykeln: Titta på produktens prestation över alla moduler – vissa produkter kan vara bra i en fas men sämre i en annan.
5. Ytterligare indikatorer: Titta på data om resursanvändning och avfall för en komplett bild.

Hur man väljer produkt baserat på EPD-jämförelser

EPD-standarden EN 15804 fastställer riktlinjer för att skapa EPD:er för byggprodukter. År 2019 uppdaterades standarden från +A1 till +A2, vilket gjorde det obligatoriskt för alla nya EPD:er som publicerats efter den 31 oktober 2022. EPD:er som utfärdats före detta datum är giltiga tills de löper ut, vanligtvis inom 5 år från publiceringsdatumet.

Den största skillnaden mellan de två varianterna är att +A1-EPD:er erbjuder en begränsad bedömning av liknande produkter, medan +A2-EPD:er är mer produktspecifika och ger detaljerad data. +A1 är giltig fram till 2027, men därefter kommer +A2 att vara den enda standarden. De två EPD-varianterna är inte jämförbara.

Kom ihåg dessa punkter när du jämför produkter:

• Håll dig till samma standardversion (EN 15804 A1 vs. A2). Om möjligt, välj produktspecifika EPD:er som följer +A2-standarden för mer exakta jämförelser.

• Jämför samma funktionella enhet för byggprodukter; se till att du jämför miljöpåverkan per kvadratmeter material för att säkerställa en korrekt jämförelse.

o Jämför samma R-värde för isolering. Specifikt när du utvärderar isoleringsprodukter, använd samma R-värde (mått på termisk resistans) i alla EPD:er för att jämföra.

• A1-A3 (Tillverkning) vs. A-C (Full Livscykel). Använd A1-A3-moduler om du vill fokusera på produktionspåverkan och materialval. För en omfattande bedömning, överväg A-C-moduler (hela livscykeln).

Glöm inte modul D, som bör utvärderas separat eftersom den räknar med påverkan efter produktens livslängd.

Olika länder följer också olika regler när det gäller att räkna de olika stadierna och tröskelvärdena. Till exempel, Danmark räknar A1-A3 och C1-C4, medan Sverige inkluderar A1–A5 men exkluderar biogent kol.

Skillnaden ligger i detaljerna:

En av de viktigaste sakerna att komma ihåg när man jämför EPD:er är att olika tillverkare använder olika enheter och referensvärden för sina beräkningar. För isolering innebär detta att tillverkare använder olika R-värden, som mäter termisk resistans.

Knauf Insulations programoperatör, EPD International, använder exempelvis 100 mm som referensvärde för att bestämma produkters Global Warming Potential (GWP), medan andra kan använda ett R-värde på 1. Detta innebär att du måste använda en omvandlingsfaktor för att göra rättvisa jämförelser:

"Som en följd av olika R-värden och enheter i EPD behöver du använda en omvandlingsfaktor för att jämföra olika företags GWP på ett korrekt sätt." – Kenneth Ingemarsson

EPD:er är ovärderliga verktyg för att fatta välgrundade beslut om hållbara byggmaterial och för att skydda den globala miljön. Genom att förstå hur du tolkar och jämför dem kan du välja produkter som stämmer överens med både dina miljömål och projektets behov.

Redo att göra rätt val för ditt projekt? Låt oss hjälpa dig navigera bland isoleringsalternativen. Kontakta oss på Knauf Insulation för personlig vägledning och support. Kontakta oss idag!