Viktig järvfödsel på Kolmården

Kolmården har fått tre järvvalpar, den första kullen på sju år. De vita ungarna är den första avkomman för Brownie och Igor och ett viktigt tillskott i det europeiska avelsarbetet för arten som är rödlistad som sårbar i Sverige.

Den 6 februari föddes tre järvvalpar på Kolmården. Det är första gången på sju år som parken får järvungar och första gången för både honan Brownie och hanen Igor. Igor flyttade till Kolmården under 2024 med målet att ingå i avelsarbetet.

– Det är fantastiskt roligt att se att det har gått vägen. På drönarbild ser vi tre valpar som verkar må väldigt bra, med stora runda magar tätt intill sin mamma, säger Julia Christensen, djurvårdare på Kolmården.

Valparna föddes med vit päls och vägde knappt ett hekto. Den ljusa färgen fungerar som kamouflage i snön under de första veckorna i lyan. De väntas börja lämna lyan i slutet av april och kommer under sommaren bli alltmer synliga för gästerna. Brownie har varit en mycket närvarande mamma och lämnar lyan bara korta stunder. Nu har hon flyttat ungarna till ett av sina matförråd för att slippa vara borta från dem när hon äter.

– Det här är ett viktigt steg i vårt långsiktiga arbete med arten. Järvungar är ovanliga i Europas djurparker och just nu är det brist på unga hanar i den europeiska populationen. Vi vet ännu inte könet på våra valpar, men vi hoppas såklart, säger Julia.

EN ÖVERLEVARE BYGGD FÖR KYLA

Järven är världens största landlevande mårddjur och perfekt anpassad för ett liv i snö och kyla. Den tjocka pälsen stöter bort fukt och snö och med sina breda tassar kan den ta sig fram över skaren där större djur sjunker ner. Under vintern kan järven därför fälla betydligt större byten än sig själv, som till exempel ren och älg, och gömmer maten i olika “skafferier” för att klara våren.

Globalt klassas järven som livskraftig men i Sverige är den rödlistad som sårbar. Den senaste inventeringen (2023) uppskattar populationen till omkring 650 individer. De främsta hoten är legal jakt i renbetesområden samt illegal jakt och på sikt kan även minskad snötillgång påverka arten.

– Järven lever i svårtillgängliga miljöer vilket gör den utmanande att studera i det vilda. Därför spelar djurparker en viktig roll både genom avelsprogram och forskning, säger Julia.

Under 2024 har Kolmårdens järvar bidragit till forskning om däggdjurs mikrobiom (djurets naturliga bakterieflora) samt studier om hur dräktighet kan fastställas genom analys av avföringsprover.

För mer information kontakta Cecilia Björling, informationsansvarig på Kolmården, på tfn 010-708 75 04 eller cecilia.bjorling@kolmarden.com. För pressbilder besök vår bildbank http://mediabank.parksandresorts.com.

FAKTA JÄRV

• Världens största landlevande mårddjur.
• Honor väger 8–12 kg, hanar 14–18 kg (upp till 20 kg).
• Anpassad för ett liv i kyla – den tjocka, hydrofobiska pälsen stöter bort fukt, snö och frost.
• Breda tassar gör att järven kan ta sig fram över skare där större djur sjunker ner.
• Kan fälla byten större än sig själv, som ren och älg.
• Delar upp byten och gömmer dem i “skafferier” i marken, bergsskrevor eller träd.
• Jagar själv, tar byten från rovdjur som lo och varg – och äter även as.
• Kan känna lukten av döda djur djupt under snö.
• Parning: april–augusti.
• Fördröjd fosterutveckling vilket betyder att embryot börjar utvecklas först under vintern.
• Faktisk dräktighet: 30–50 dagar.
• Ungarna föds vita och väger knappt 100 gram.
• Till hösten är de nästan lika stora som sina föräldrar.