Branschstandarder kan öka förtroendet

Visst kan man ifrågasätta om man inte i många produkter kan sanera i tillsats- och aromlistan. Vi anser att varje företag i vår bransch bör upprätta en egen policy för tillsatser.

Mats-Eric Nilsson, redaktionschef och matkrönikör på Svenska Dagbladet, har blivit mycket uppmärksammad för sina två böcker "Den hemlige kocken" och den nyligen utkomna "Äkta vara, guiden till oförfalskad mat". I böckerna riktar han bland annat kritik mot de industritillverkade livsmedlen i allmänhet och som han menar den flitiga användningen av "fuskråvaror" och tillsatser i synnerhet. Enligt Nilsson är den genomsnittliga konsumenten i dag okunnig om hur livsmedlen framställs och vilka råvaror och tillsatser som används.

Men han framhåller samtidigt att vi aldrig tidigare lagt ned så lite tid på matinköp och tillagning och att det därför finns en växande efterfrågan på industritillverkad mat. Och vi har aldrig tidigare använt så lite av våra disponibla inkomster på mat.

Slutsatsen är att vi får de produkter vi efterfrågar och är villiga att betala för. Men genom sina råd i "Äkta vara" hoppas han få konsumenterna att ställa krav på industrin men även att acceptera högre priser för produkter som han anser har bättre kvalitet.

Det är ingen tvekan om att Mats-Eric Nilsson är påläst och att det finns substans i hans kritik även om en del sakfel lätt kan påvisas. Den debatt som han åstadkommit har gett tankeställare till såväl företag som konsumenter. Konsumenterna genom att man kanske läser ingrediensförteckningen mer uppmärksamt och väljer en annan produkt än den man brukar köpa. Företagen genom att man går igenom sina recepturer och ändrar råvarumixen och användningen av vissa ingredienser och tillsatser. Användning av godkända tillsatser är förvisso ofta avgörande för produkternas säkerhet, hållbarhet och sensoriska egenskaper. Men visst kan man ifrågasätta om man inte i många produkter kan sanera i tillsats- och aromlistan utan att egenskaper och pris påverkas väsentligt. Vi anser att varje företag i vår bransch bör upprätta en egen tillsatspolicy. Ett seriöst charkföretag bör på ett övertygande sätt kunna motivera användningen av varje ingrediens i sina produkter. Om inte, bör den plockas bort.

En produkt som Mats-Eric Nilsson ondgör sig särskilt över är påläggsskinka. Han är kritisk till den moderna tekniken att tillverka formpressad skinka av mindre köttbitar och påstår felaktigt att tillverkaren enligt Livsmedelsverkets regler måste ange om produkten är pressad. Vidare kritiseras insprutning av vatten i form av saltlake samt användning av diverse tillsatser.

Även om skinkframställning på detta sätt är helt OK enligt gällande lagstiftning, måste vi medge att det i vissa fall finns risk för att konsumenten vilseleds och att konkurrensen mellan tillverkarna snedvrids. Vi anser att det kan finnas behov av branschregler för benämning och märkning av påläggsskinka av olika kvalitet. Helst gemensamma regler inom EU. Men eftersom inga planer finns för att införa EU-standards för charkprodukter, skulle en möjlighet vara att vi som branschorganisation tar fram ett förslag till en svensk standard i samråd med dagligvaruhandel, konsumentföreträdare och Livsmedelsverket. Lämpligen börjar man då med kokt och rökt påläggsskinka. Om detta faller väl ut kan även andra produkter som kassler omfattas av sådana branschstandards.

Vi tar gärna emot synpunkter från medlemsföretag och andra intresserade med anledning av dessa tankar och förslag. Möjligen skulle tydliga och marknadsanpassade branschregler och en lämplig kontroll av att de följs, kunna bidra till att förtroendet för vår bransch blir ännu större.

Åke Rutegård

VD, Kött och Charkföretagen

08-762 65 31