Kristdemokratiska regionråd: "Avskaffa våra egna uppdrag – för vårdens skull"

Dagens sjukvårdssystem är sönderstyckat, ojämlikt och ineffektivt. I över tio år har Kristdemokraterna drivit kravet på att staten ska ta över ansvaret för sjukvården från regionerna. När utredningen om huvudmannaskap nu presenteras, visar den tydligt att det är precis vad som krävs. Att dagens vårdsystem med 21 regioner är för splittrat, för ojämlikt och för ineffektivt. Vi måste göra om från grunden.

— Det är inte många politiker som kräver att deras egen makt ska tas ifrån dem. Men jag vill avskaffa min egen roll som vårdpolitiker, eftersom systemet vi sitter fast i inte fungerar. Det är patienter och vårdpersonal som betalar priset för en sönderorganiserad vård. Säger Per Einarsson (KD), regionråd i Skåne.

Att staten tar ett samlat ansvar för vården innebär inte mer centralbyråkrati, det handlar om att skapa jämlik tillgång, tydligt ansvar och en vård där resurserna hamnar rätt. Idag är verkligheten den motsatta: din chans att få rätt diagnos, överleva cancer eller få rehabilitering avgörs i många fall av ditt postnummer.

— Det spelar ingen roll hur hårt vi jobbar regionalt – det går inte att laga ett system som är trasigt i grunden. Det krävs en total omläggning, säger Anders Lundström (KD), regionråd. Målet om en jämlik hälso- och sjukvård handlar enligt hälso- och sjukvårdslagen om att alla invånare i Sverige ska ha tillgång till hälso- och sjukvård utifrån behov och på lika villkor.

Utredningen visar också att staten bör ta ett större ansvar för viktiga områden som kompetensförsörjning, läkemedel, screening och krisberedskap. Samtidigt som utredningen visar att ett statligt huvudmannaskap skulle ge bättre förutsättningar att planera och investera i vårdens personal och kompetens. Kritiken handlar ofta om att reformen är stor, men glömmer riskerna med att behålla ett system som redan brister. Att staten tar mer ansvar utan att ta över fullt ut riskerar att fördjupa dagens otydliga ansvarsfördelning. De föreslagna förändringarna är därför viktiga steg mot ett helt statligt huvudmannaskap.

— Vi måste ta modet till oss och göra det som är rätt, även om det är stort. Det handlar om de som ligger vakna på akuten, om barn som väntar på en utredning, om äldre som bollas mellan vårdnivåer. Sverige har inte råd att vänta längre och nu är det upp till övriga partier att visa vad de går för, värnar de patienten eller sina uppdrag? Avslutar Per Einarsson.

Huvudbudskap kopplat till utredningen om huvudmannaskap för vården:

• Utredningen visar att ett ökat statligt ansvar är nödvändigt för att skapa bättre förutsättningar för en jämlik vård i hela landet.

• Förslagen omfattar både stärkt statlig styrning och ett ökat ansvar för finansiering inom flera viktiga vårdområden.

• En tydlig positionsförflyttning har skett inom flera partier när det gäller behovet av mer statligt ansvar för sjukvården.

• Det finns i dag stora skillnader i tillgång till vård beroende på var i landet man bor. Detta gäller bland annat väntetider, screeningprogram och specialistvård.

• Den nuvarande ordningen med 21 olika regioner innebär ett splittrat ansvar och variationer i hur vårdgarantin uppfylls.

• Flera av de problem som lyfts i utredningen har sin grund i otydlig ansvarsfördelning och bristande samordning.

• Utredningens förslag bör ses som ett första steg i riktning mot ett mer samlat och långsiktigt hållbart sjukvårdssystem.

• Det finns fortsatt olika uppfattningar mellan partierna om hur långt staten bör gå i att ta över ansvaret, men det råder bred enighet om att nuvarande system har brister.

• Frågan om huvudmannaskap har stor betydelse för både patienters tillgång till vård i tid och för personalens arbetsvillkor.

• Det pågår en politisk diskussion om hur en framtida modell bäst kan organiseras för att säkra tillgänglighet, jämlikhet och kvalitet i svensk hälso- och sjukvård.