Kristianstadsbor underskattar varandra – mer klimatvilliga än vi tror

En ny undersökning i Kristianstads kommun visar ett tydligt mönster: Kristianstadsbor är mer beredda att ändra beteende för klimatet än de tror om varandra.

Undersökningen bygger på att deltagarna både fått svara på vad de själva tycker och uppskatta vad de tror att andra tycker. Resultaten pekar på en tydlig social missuppfattning – många underskattar andras engagemang.

– Det finns ett större stöd för förändring än vad många tror. För att fatta välgrundade beslut behöver vi utgå ifrån av allmänheten faktiskt tycker, säger Linnéa Skoogh, hållbarhetschef på Kristianstads kommun.

Vi tror att andra vill mindre än de gör

• 60 % av Kristianstads invånare kan tänka sig att semestra inom Sverige – men man tror att bara 30 % av andra vill det.
• 70 % stödjer förändrad beskattning av livsmedel, med slopad moms på frukt och grönt, samt högre skatt på läsk och godis – men man tror att stödet är betydligt lägre.
• 7 av 10 vill att kommunen ska ta ansvar i klimatarbetet – men man tror att bara 5 av 10 tycker så.

Samma mönster syns även i frågor om konsumtion, transporter och livsstil.

Varför så stora skillnader?

Den här typen av social missuppfattning kan uppstå av flera anledningar:

• Klimatfrågor kan upplevas som känsliga och diskuteras inte alltid öppet.
• Högljudda röster, till exempel i sociala medier, får stort genomslag.
• Medias rapportering målar inte alltid upp en bild som speglar majoritetens uppfattning.
• Informationsflöden och filterbubblor påverkar vad vi uppfattar som norm.

Viktigt för framtida beslut

Eftersom människors beteenden påverkas av vad de tror att andra tycker kan sådana missuppfattningar få konsekvenser – både för individers val och för organisationers och politikers beslut.

– När engagemanget inte syns är det lätt att tro att man är mer ensam i sina tankar än man faktiskt är. Då riskerar man att hålla tillbaka både åsikter och handlingar. Det kan begränsa klimatomställningen säger Linnéa Skoogh.

Fakta om undersökningen

Undersökningen genomfördes i Kristianstads kommun som en del av ett nationellt Peerpointing-projekt där flera kommuner deltagit. Syftet är att kartlägga sociala missuppfattningar i klimatrelaterade frågor om livsstil, livsmedel och samhällsbyggnad.

Projektet initierades av Peerpointing-initiativet, som består av Green Mind, Studio Berget, Anthesis och Felfritt. Datainsamling av Indikator Opinion, jan–feb 2026. En nationell enkätundersökning gjordes, så väl som kommunspecifika enkätundersökningar i:

• Eskilstuna kommun
• Göteborgs stad
• Kristianstads kommun
• Skellefteå kommun
• Sundsvall kommun
• Västerås stad

Deltagande forskningsorganisationer: Fairtrans och Chalmers industriteknik. Deltagande civilsamhälle: Klimatriksdagen, Våra barns klimat och Reformaten.

Fakta:

Så svarar Kristianstadsborna:

• Mat: 90 % kan tänka sig att betala mer för lokalproducerad mat (bara 10 % är inte beredda). Nästan 3 av 10 kan betala betydligt mer.
• Styrmedel: 70 % stödjer en matskatteväxling – men man tror att stödet är omkring 54 %.
• Resor: 60 % kan tänka sig att semestra enbart inom Sverige – men man tror att bara 30 % av andra vill göra det.
• Konsumtion: Över hälften kan tänka sig att köpa max fem nya plagg per år – men man tror att betydligt färre, särskilt kvinnor, är beredda att göra det.
• Kommunens ansvar: 7 av 10 tycker att kommunen ska driva klimatarbetet – men man tror att bara hälften håller med.
• Trafik i stadskärnan: 55 % vill prioritera gång, cykel och kollektivtrafik före biltrafik. Även bland dem som ofta kör bil är stödet över 50 %, men det underskattas kraftigt.

Undersökningen visar också att:

• Nästan 60 % litar på klimatforskningen.
• 50 % oroar sig för klimatförändringarnas konsekvenser.
• 50 % oroar sig för spridning av felaktig klimatinformation i sociala medier.