Ny strategisk plan ska möta förändrade barnkullar i Kristianstad

Barn- och utbildningsnämnden planerar att slutet av maj ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en strategisk plan för att möta de demografiska förändringarna i kommunen. Samtliga partier i nämnden står bakom behovet av uppdraget.

Bakgrunden är att barnafödandet minskar samtidigt som befolkningen blir äldre, en utveckling som påverkar både Kristianstad och övriga landet. För förskolor och skolor innebär det att antalet barn och elever förändras, vilket i sin tur påverkar hur resurser behöver användas.

I Kristianstad märks förändringen tydligt. År 2025 föddes omkring 200 färre barn än år 2020, en minskning som motsvarar ungefär 11 förskoleavdelningar.

– Vi står inför ett komplext uppdrag där vi behöver fatta kloka beslut både för dagens verksamhet och framtidens behov. Det är avgörande att vi hittar en gemensam syn på de utmaningar vi står inför och att vi tillsammans, med stor omsorg, hanterar de åtgärder som krävs. Samtidigt får vi aldrig tappa fokus på kvalitet, kontinuitet och kompetens i våra verksamheter, För att beslut ska upplevas som legitima och hållbara över tid krävs öppenhet, dialog och en gemensam förståelse för varför förändringar är nödvändiga. Det handlar ytterst om att ta ansvar för våra barn och elevers bästa, både idag och imorgon, säger Monika Åängasköld (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Uppdraget: ta fram en strategisk plan för att möta demografisk utveckling

Den strategiska planen ska ge en samlad bild av nuläget och peka ut en långsiktig inriktning för hur kommunen kan anpassa förskola och skola. Uppdraget innebär att barn- och utbildningsförvaltningen, utifrån analyser och prognoser, ska ta fram ett genomarbetat underlag och föreslå konkreta åtgärder.

Syftet är att hitta en balans där kommunen på kort sikt kan hantera den överkapacitet som redan finns, samtidigt som verksamheten långsiktigt anpassas till förändrade barnkullar. Planen ska säkerställa att lagkrav uppfylls och att kvaliteten i utbildningen bibehålls, samtidigt som resurser används på ett sätt som gynnar barn och elever.

Arbetet ska belysa flera perspektiv, bland annat barns möjligheter till utveckling och lärande, arbetsmiljö, kompetensförsörjning och ekonomi. Det ska också innehålla olika scenarier och konsekvensanalyser som stöd för framtida beslut. En viktig del är att skapa en gemensam förståelse för varför förändringar kan behöva genomföras och hur de kan ske på ett hållbart sätt.

Redan i dag märks effekterna tydligast i förskolan, men utvecklingen påverkar även grundskolan och kommer på sikt att få konsekvenser för gymnasieskolan. Samtidigt förändras behoven i andra delar av kommunen, vilket gör att arbetet behöver samordnas med kommunens övergripande planering.

– Det här är en utveckling som vi behöver möta tillsammans över partigränserna. När barnkullarna minskar måste vi säkerställa att resurserna används på ett klokt och ansvarsfullt sätt, så att varje barn får en utbildning med hög kvalitet. Det handlar om långsiktiga beslut som påverkar både organisation, arbetsmiljö och likvärdighet i våra verksamheter. Den långsiktiga planeringen behöver både värna kvaliteten i utbildningen och bidra till en positiv samhällsutveckling, där hela kommunen fortsatt är attraktiv att bo, leva och verka i. För att lyckas krävs både noggranna analyser och en öppen dialog om vilka vägval som är bäst för kommunen som helhet. Vi står eniga i att detta uppdrag är nödvändigt för att ge förvaltningen rätt förutsättningar att ta fram hållbara lösningar säger Sabina Månsson Hultgren.

Den färdiga planen, tillsammans med förslag på åtgärder, ska presenteras för nämnden i oktober 2026.