Kulturanalys 2019: Resurser och mål bör vara i balans

Kulturanalys bedömer att kulturpolitiken på flera områden inte fört kulturområdet närmare de nationella kulturpolitiska målen. Deltagandet i kulturlivet har inte breddats trots insatser att nå fler i hela landet. De ekonomiska förutsättningarna för regionala kulturinstitutionerna har urholkats och begränsar kulturinstitutionernas möjlighet att genomföra sitt uppdrag. Kultursamverkansmodellen har inneburit förvaltning av tidigare statlig finansiering snarare än friutrymme och utveckling.

Det skriver Myndigheten för kulturanalys i rapporten Kulturanalys 2019, som idag överlämnas till regeringen. Rapporten innehåller sammanfattningar av de rapporter och analyser som Kulturanalys publicerade under 2018, och bedömningar av kulturens utveckling i relation till de nationella kulturpolitiska målen.

Konsekvenserna av den ekonomiska urholkning som drabbat personalintensiva kulturverksamheter borde kartläggas mer systematiskt. Ekonomiska prognoser pekar på lägre intäkter för kommuner och regioner samtidigt som kostnaderna för skola, vård och omsorg beräknas växa. Utrymmet för kulturens behov ser därmed inte ut att kunna öka.

   – Vi bedömer att de ekonomiska förutsättningarna för offentligt finansierade verksamheter att utföra sina uppdrag och svara upp mot målen måste garanteras eller att verksamheternas mål anpassas till en lägre kostnadsnivå. Resurser och mål bör ha möjlighet att vara i balans, säger myndighetschefen Sverker Härd.

Kulturanalys rekommenderar regeringen att överväga följande sätt att hantera utvecklingen:

• Tillför ytterligare resurser eller säkerställ att nuvarande anslagsnivåer beaktar kostnadsutvecklingen.
• Anpassa uppdragen till regionala och nationella institutioner efter aktuellt budgetutrymme.
• Undersök på vilka sätt det är möjligt att med mer generella bidrag skapa större ekonomiskt friutrymme för kulturverksamheter i regioner och kommuner.

Kulturanalys beskriver att flera olika utredningar och rapporter pekar på ett behov av ökad samverkan mellan olika politikområden för att öka möjligheterna att nå de nationella kulturpolitiska målen. Kulturpolitiska åtgärder för till exempel breddat deltagande är viktiga, men tycks tagna var för sig vara otillräckliga i relation till de socioekonomiska mönstren i samhället i övrigt.

Rapportens redaktör, Erik Peurell, säger:

   – För att nå kulturpolitikens mål, inte minst delaktighetsmålet, kan det vara nödvändigt att använda verktyg inom politikområden som hanterar exempelvis utbildning, integration, arbetsmarknad och frågor kring regional utveckling och fördelning. Vi bedömer att det finns större möjligheter att nå de kulturpolitiska ambitionerna genom en mer systematisk samverkan mellan flera politikområden, men i synnerhet mellan kulturpolitik och utbildningspolitik.

Rapporten Kulturanalys 2019 är ett regeringsuppdrag och är myndighetens samlade uppföljning och årliga bedömning av läget i relation till de kulturpolitiska målen. Årets analys och bedömning baseras på de undersökningar och sammanställningar som myndigheten genomfört och publicerat i första hand under 2018 samt på forskningsresultat och myndighetsanalyser från hela Norden med relevans för kulturpolitikens område. Rapporten finns att ladda ner på kulturanalys.se/publikationer