Nyhet -
Årets konstkommuner 2017: Lindesberg näst bäst i Örebro län
Lindesbergs kommun är näst bäst i Örebro i den kartläggning av Årets konstkommuner som görs av Konstnärernas Riksorganisation. Kartläggningen bygger på en rikstäckande enkät samt hur mycket kommunerna satsar på kultur per invånare.
Årets konstkommuner 2017: Totala rankningspoäng per kommun i Örebro län:
- 1) Karlskoga: 1.543
- 2) Lindesberg: 1.025
- 3) Nora: 937
- 4) Lekeberg: 405
- 5) Ljusnarsberg: 299
- 6) Hällefors: 129
- 7) Örebro: 117
- 8) Kumla: 116
- 9) Degerfors: 93
- 10) Hallsberg: 84
- 11) Askersund: 83
- 12) Laxå: 67
Så här har Lindesbergs kommun svarat på enkätfrågorna:
- Antal invånare: 23.744
- Kultursatsningar per invånare: 1.248 kr
- Garanteras den konstnärliga friheten? Nej
- Tillämpas MU-avtalet? Ja
- Tillämpas 1%-regeln för konstnärliga gestaltningar? Nej
- Erbjuds konstnärer stipendier? Delvis
- Erbjuds elever kulturskola inom bild och form? Ja
- Total rankningspoäng: 1.025
Värt att notera beträffande rankningen:
- Fem kommuner har svarat på enkäten (Karlskoga, Lindesberg, Nora, Lekeberg och Ljusnarsberg) - övriga har inte lämnat några svar vilket påverkat deras rankningspoäng.
- Hur mycket kommunerna satsar på kulturen per invånare bygger på uppgifter från Myndigheten från Kulturanalys och avser år 2015. Med 23.744 invånare och en kultursatsning på 1.248 kr per invånare ger det totalt 29.632.512 kr till kulturen i Lindesbergs kommun per år.
Årets konstkommuner 2017
Möjligheten för invånarna att ta del av konst skiljer sig mycket åt i olika delar av landet. Kommuners varierande infrastruktur och satsningar på konsten ger även vitt skilda förutsättningar för yrkesverksamma bild- och formkonstnärer att bo och verka lokalt. Det visar Årets Konstkommuner 2017 - en ny granskning av Konstnärernas Riksorganisation.
Två av tio kommuner (17 %) har en utarbetad strategi för att skapa en samhällsutveckling som genomsyras av kultur. Hälften av kommunerna saknar helt riktlinjer för att kulturen ska integreras i samhällsutvecklingen. Det visar den rikstäckande kommunenkät som ligger till grund för Årets konstkommuner 2017.
"I den komplexa tid vi lever i blir det ännu viktigare med kultur som för oss människor samman, väcker frågor och bidrar med mening. Plan- och bygglagen behöver bli tydligare, så att den offentliga konsten och kulturen inte tappas bort i samhällsplaneringen", säger Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.
Enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar
Var fjärde kommun (27 %) tillämpar enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar som en regel, vilket garanterar nya konstverk när det byggs fastigheter och infrastruktur i offentliga miljöer. Bara tre kommuner – Göteborg, Ludvika och Svedala - svarar entydigt att de ställer krav på privata byggherrar att tillämpa enprocentsregeln. Därmed delas ansvaret mellan allmännyttiga och privata bolag, och invånarna får en mer jämlik tillgång till konst i det offentliga rummet.
"Oavsett var man bor i landet eller i vilket område bör vi som invånare få likvärdig tillgång till konst i våra livsmiljöer. Genom enprocentsregeln får vi en mekanism som år för år säkerställer att våra offentliga rum berikas med konstnärliga och existentiella kvaliteter. När det nu ska byggas 700.000 nya bostäder på ett decennium borde även regeringen, exempelvis i sina investeringsstöd, ställa krav på att enprocentsregeln tillämpas", säger Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.
Gap mellan nationell och kommunal kulturpolitik
Konstnärliga villkor handlar både om skäliga ersättningar och om att den konstnärliga friheten värnas. En tredjedel av kommunerna svarar entydigt att de använder sig av MU-avtalet, det statliga ramavtal som ska garantera konstnärerna skäliga villkor vid utställningar. Sju av tio kommuner saknar en policy för att garantera konstnärer deras konstnärliga frihet, exempelvis principen om en armlängds avstånd.
I en kulturpolitisk partienkät inför valet 2014 svarade samtliga riksdagspartier ja på frågorna om konstnärerna ska få avtalsenliga ersättningar vid offentligt finansierade utställningar och om svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om målen för kulturpolitiken och storleken på anslagen men inte om det konstnärliga innehållet (principen om armlängds avstånd).
"Det här gapet mellan hur kulturpolitiken ser ut på kommunnivå och partiernas ståndpunkter på nationell nivå borde diskuteras mycket mer. Goda konstnärliga villkor innebär att konstnärerna får betalt för sitt arbete vid utställningar och att den konstnärliga friheten garanteras", säger Katarina Jönsson Norling.
..................................
Årets Konstkommuner 2017 är en kartläggning av Konstnärernas Riksorganisation och bygger på en rikstäckande enkät som besvarades i februari och mars 2017. I den digitala Årets konstkommuner 2017 redovisas kommunernas svar på fem av de totalt 21 frågorna samt hur mycket kommunerna per invånare satsar på kultur (sistnämnda uppgiften rör år 2015 och kommer från Myndigheten från Kulturanalys, rapporten Samhällets utgifter för kultur). Av landets 290 kommuner har 198 kommuner påbörjat enkäten (svarsfrekvens: 68 procent). Svarande är kulturansvariga på kommuner. Årets konstkommuner kommer att göras på nytt om ett par år.
För att göra det lättare för kommuner att förbättra sin konstpolitik har Konstnärernas Riksorganisation sammanställt erfarenheter från olika kommuner i dokumentet ”Så här kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik” >>
