Ny rapport – därför uteblir karriären för utlandsfödda kvinnor

Välutbildade kvinnor med utländsk bakgrund har svårt att nå ledarpositioner i Sverige. Detta trots att de går ut gymnasiet med goda betyg, studerar vidare på högskolan och kommer in på arbetsmarknaden. Men sen uteblir karriären.

Kvinna till Kvinnas rapport ”Dubbla glastak – därför missar Sverige ledartalangerna bland utlandsfödda kvinnor”visar också att sju av åtta riksdagspartier har en politisk vilja att speciellt lyfta gruppen kvinnor med utländsk bakgrund som framtida ledare, men de konkreta åtgärderna saknas.

47 procent av kvinnorna med utländsk bakgrund har idag en eftergymnasial utbildning och 83 procent har etablerat sig på arbetsmarknaden inom 1,5 år efter högskolestudier. I Sverige är 48 procent av arbetskraften kvinnor och 37 procent av cheferna kvinnor. Kvinnor med utländsk bakgrund utgör 13 procent av arbetskraften men däremot bara 6 procent av cheferna, alltså en klar underrepresentation. En undersökning av 351 större svenska företag visar också att bara en procent i ledningsgrupperna är icke-vita kvinnor.

Gapet är särskilt tydligt i bolagsstyrelser men överraskande nog också i offentlig sektor. Sveriges Kommuner och Regioner har ingen aktiv strategi för att öka antalet kvinnor med utländsk bakgrund i chefsleden. Däremot har flera svenska storföretag, som till exempel Axfood, ett aktivt mångfaldsarbete.

Samtidigt visar forskning att företag med högre andel kvinnor och personer med utländsk bakgrund i ledningarna har 39 procents större chans till lönsamhet.

Kvinnor med utländsk bakgrund möter alltså hinder både när det gäller att bryta könsnormer och normer kopplade till etnicitet. En annan undersökning bland 700 svenska företag visade att 88 procent såg positivt på mångfald och olikheter i arbetsgruppen i stort, men när frågan specifikt gällde mångfald i form av olika etnicitet, nationalitet och modersmål var bara 47 procent positiva.

Mer kunskap och underlag skulle behövas för att identifiera åtgärder som skulle kunna underlätta för kvinnor med utländsk bakgrund att bli ledare. Ändå säger fem av åtta riksdagspartier nej till att införa s.k. jämlikhetsdata, alltså insamling av statistik för att kartlägga och förstå ojämlikheter.

Att satsa på riktade trainee-program, ledarskapsutbildningar, formaliserade nätverk och mentorskap kan vara olika vägar för att lotsa gruppen mot mer kvalificerade jobb på arbetsmarknaden.