Nu är det dags att underlätta för ungdomar på bostadsmarknaden. Lånekoll välkomnar regeringens förslag för startlån till förstagångsköpare

Det har under en längre tid skapats ännu större klyftor i samhället och att komma in på bostadsmarknaden blir bara svårare och svårare för dagens unga. Prisutvecklingen på bostadsmarknaden, begränsning av belåningsgraden till 85% (bolånetaket) samt amorteringskrav har medfört att det blivit nästintill omöjligt att komma in på bostadsmarknaden för många unga.

”Det behövs åtgärder för att förenkla för förstagångsköpare och framförallt hjälpa unga att komma in på bostadsmarknaden. Men det gäller som sagt att beakta alla risker så det nya förslaget får bästa möjliga effekt och kommer åt problemet”, säger Pontus Holgersson VD på Lånekoll

Trycket har medfört att regeringen nu fått i uppdrag att starta en utredning för att lämna förslag på åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden. Regeringen har lokaliserat ett behov för att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden och som en av åtgärderna tagit fram ett förslag om startlån för förstagångsköpare som saknar tillräckligt kapital för att finansiera hela kontantinsatsen på 15%.

”Ett startlån skulle underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden då det skulle korta ner tiden det normalt tar för att spara ihop till kontantinsatsen. Det skulle även minska behovet för lån utan säkerhet och blancolån som idag ofta finansierar en del av kontantinsatsen”, säger Pontus Holgersson VD på Lånekoll

Om vi tar ett exempel på en bostadsrätt på 2 miljoner kronor kräver detta idag en kontantinsats på 15% vilket motsvarar 300 000 kr. Att spara ihop till en kontantinsats tar lång tid och ett startlån skulle göra det möjligt för förstagångsköpare att låna detta belopp eller delar av detta belopp. Startlånet skulle därmed kunna minska barriären och tiden det tar att komma in på bostadsmarknaden.

När regeringen utreder lättnader för förstagångsköpare kommer de ta skuldsättningen i beaktning så att förslaget med ex. startlån minimerar risker för samhällsekonomin i stort. Det är viktigt att regeringen tar hänsyn till eventuella effekter såsom risken för högre priser samt eventuella fördelningseffekter. Utredningen kommer särskilt beakta konsekvenserna för de hushåll som efterfrågar samma typ av bostäder som förstagångsköparna.

Då priserna på bostadsmarknaden stigit rejält senaste åren samtidigt som skuldsättningen ökat har Regeringen, Finansinspektionen och Riksbanken bedömt hushållens ökade skuldsättning som en makroekonomisk risk som på sikt kan påverka den finansiella stabiliteten. Regeringens förslag på åtgärder ska ta hänsyn till befintlig lagstiftning och vara en långsiktig åtgärd som fungerar över tid.

Redan idag finns startlån i andra länder. I tex. Storbritannien kan förstagångsköpare få ett statligt lån för kontantinsatsen och i Norge erbjuds förstagångsköpare statliga och kommunala startlån. Utredningen kommer analysera internationella åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare och i sin rapport lämna nödvändiga förslag till åtgärder. Då den största delen av förstagångsköpare har en lägre inkomst, kortare kredithistorik samt relativt litet eget kapital kommer utredningen fokusera på att hur banker och kreditgivares villkor ser ut i för olika bostadstyper i olika delar av landet samt hur man ska hantera kreditprocessen framåt för denna grupp.

Idag finns det tydliga hinder för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Enligt Pontus Holgersson, VD på Lånekoll skulle startlån vara ett bra sätt att förenkla för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. För att driva regeringens utredning har man tillsatt Eva Nordström, VD för Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) som idag har mångårig erfarenhet av bostadspolitik. Lånekoll ser fram emot utredningen som regeringen ska redovisa senast den 1 november 2021.