Pressmeddelande -

​Glädjande nyheter om det utrotningshotade humlepälsbiet

En av våra mest hotade biarter, humlepälsbiet, kan förhoppningsvis räddas från att dö ut i Sverige. Humlepälsbiet har länge varit utrotningshotat i Sverige med bara några tiotal bin i byarna Skillinge och Brantevik i Skåne. Ett åtgärdsprogram för att rädda biet har glädjande nog varit framgångsrikt. Humlepälsbiet har ökat kraftigt i antal och har under året kunnat etableras på ytterligare två platser, visar en ny rapport till Länsstyrelsen Skåne.

Humlepälsbiet är ett litet kompakt, humleliknande bi med mycket speciella krav på sin livsmiljö. Det bygger sina bon i lerjord eller i husväggar av soltorkat tegel eller lerfogar på stenmurar. De enda kända kvarvarande boplatserna i Sverige är i äldre hus i Skillinge och Brantevik med så kallade klineväggar eller tegelväggar som murats upp med lerbruk.

Sedan 2014 omfattas humlepälsbiet av Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för hotade arter.

Länsstyrelsen i Skåne ansvarar för uppföljningen av åtgärderna. I den senaste rapporten konstateras att antalet bobyggande honor under 2020 ökade till rekordnoteringen 476 individer, en ökning 30 procent på bara ett år. Dessutom har två helt nya populationer etablerats genom flytt av bebodda bihotell. Tack vare de lyckade åtgärderna har arten i år flyttats ner från den högsta hotkategorin till den näst högsta på den nationella rödlistan.

-­Den viktigaste framgångsfaktorn har varit att vi tillsammans med Österlens byggnadshantverk har lyckats utveckla ett bihotell med en väl avvägd blandning av lera och sand. Det har visat sig ha en avgörande betydelse för att humlepälsbiet ska etablera bogångar med yngelceller.Vår blandning har till och med visat sig mer attraktiv än flera av de befintliga murfogar i de hus där biet bott under lång tid, berättar Björn Cederberg, som följt biets utveckling i 15 år och är författare till åtgärdsprogrammet för humlepälsbiet.

De mobila bihotellen gör det också möjligt att flytta de övervintrande ynglen till nya lämpliga platser. Det har också gjort det enklare att flytta individer mellan lokalerna, en åtgärd för att minska risken för inavel.

-Målet är att undanröja kvarvarande hot så att detta charmiga bi åter kan bli en naturlig del av vår bifauna, utan behov av stöd. Vi planerar att fortsätta etableringsförsöken på fler platser i Skåne till våren. Något som är väldigt roligt är att intresset ökat bland allmänheten att sätta upp de bihotell som krävs, säger Måns Bruun, koordinator för åtgärdsprogrammet på Länsstyrelsen Skåne.

För mer information, kontakta:
Björn Cederberg, 070-39 366 39, bjornceder@gmail.se.Björn är författare till rapporten och var tidigare artansvarig på Artdatabanken.

Måns Bruun, 010-224 12 63, koordinator för åtgärdsprogrammet på Länsstyrelsen Skåne.

Ämnen

  • Lokal/regional påverkan

Regioner

  • Skåne

Länsstyrelsen Skåne skapar samhällsnytta - det gör vi genom att ta ansvar för samhällsbygget, skydda miljön och investera i landsbygden.

Kontakter

Mikael Ringman

Presskontakt Pressansvarig Övergripande Länsstyrelsen Skåne 010 - 224 16 06 (ej sms)