Ökade energikostnader höjer inflationen i september

Det har kommit nya inflationssiffror från SCB för september, och det finns anledning att hålla ett extra öga på plånboken framöver. Inflationstakten tog nämligen ett kliv uppåt och landade på 1,1 procent enligt KPI (upp från 0,3 procent i augusti). Riksbankens viktigaste mått, KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), steg samtidigt från 0,7 till 1,5 procent.

För att förstå vad det här faktiskt innebär behöver vi titta på vad som ligger bakom uppgången. Den underliggande inflationen (KPIF-XE), där vi rensar bort energipriserna, ligger kvar på låga 0,5 procent. Det betyder att det generella pristrycket i ekonomin fortfarande är dämpat. Det är framför allt två saker som gör att siffrorna hoppar till: elen och drivmedlen.

Varför stiger priserna just nu?

1. Elpriset svänger rejält

Under september såg vi tydligt högre snittpriser på el i hela landet. I Mellansverige (SE3) steg snittet från drygt 66 öre till drygt 87 öre/kWh, och i södra Sverige (SE4) gick snittet från cirka 80 öre till drygt 120 öre/kWh. Vi drabbades också av kraftiga pristoppar under enskilda timmar, med spikar upp mot 9 kronor per kWh i södra Sverige. Det förklaras främst av mindre vindkraft, underhåll inom kärnkraften och dyrare gas i Europa.

2. Drivmedel: Råolja, valuta och geopolitik

Vid pumpen har det också blivit dyrare. Dieseln har legat uppåt 22,00–22,60 kronor litern och bensinen runt 17–18 kronor. Här är det ett högre globalt oljepris, oro i omvärlden och en svag svensk krona som gör att den importerade oljan blir dyrare för oss.

Vad betyder det här för räntan?

Styrräntan har legat kvar på 1,75 procent sedan oktober 2025, men nu skiftar fokuset. Vi rör oss alltmer mot kommande höjningar.

Eftersom den underliggande inflationen ligger kvar på en låg nivå har Riksbanken fortfarande god handlingsfrihet inför sina kommande beslut i november och december. De har möjlighet att avvakta lite till, men beredskapen för en stramare penningpolitik framöver ökar. På marknaden har de långa räntorna och bunden bolåneränta redan stigit, vilket visar att finansmarknaden ställt in sig på ett högre ränteläge.

Finns det risk för varaktiga prisökningar?

Energipriser brukar variera och att de stiger tillfälligt är normalt, men det finns risker på horisonten:

• Vinter och kyla: Efterfrågan på el och värme ökar säsongsmässigt i hela Europa.
• Geopolitisk oro: Spänningar kring viktiga oljevägar som Hormuzsundet ger påslag på oljepriset.
• Skatter ändras: Tillfälliga skattesänkningar fasas ut. Den första sänkningen (ca 1 kr/liter) upphörde 1 oktober, och den 1 december försvinner den resterande delen, vilket väntas höja drivmedelspriset med ytterligare cirka 3 kronor litern.

Om energikostnaderna blir höga över tid riskerar de att spridas till transporter och produktion, och då kan även den underliggande inflationen tryckas upp.

Mina tre viktigaste råd till din privatekonomi

1. Binda bolånet? Tänk på rätt sak

Att binda räntan för att "fynda" en låg ränta är för sent, eftersom marknadsräntorna redan gått upp. Välj bara bunden ränta om du har väldigt små marginaler i din ekonomi och prioriterar trygghet och förutsägbarhet framför möjligheten till lägre kostnad över tid.

1. Bygg en egen räntebuffert

Har du rörlig ränta är det bästa du kan göra att stresstesta din ekonomi. Räkna på hur din boendekostnad ser ut med en ränta som är 1,0–1,5 procentenheter högre än i dag. För över mellanskillnaden varje månad till ett sparkonto med bra ränta – då bygger du en trygghet inför framtiden.

1. Förbered dig på vinterns energikostnader

Eftersom det är el och drivmedel som drar iväg bör du redan nu gå igenom din hushållsbudget och göra plats för högre elräkningar och drivmedelskostnader under hösten och vintern.