News —
Sex av tio oroar sig för privatekonomin – och kvinnor bär mer av stressen
Sex av tio oroar sig för privatekonomin – och kvinnor bär mer av stressen
I en undersökning nyligen beställd av Lendo om svenskarnas vardagsekonomi framträder ett tydligt mönster: inkomsten spelar stor roll, men livsläget avgör ofta hur trygg ekonomin faktiskt känns – och hur sårbar den är när något oväntat händer. Kvinnor oroar sig oftare än män, unga har tunnare marginaler, och bland de äldsta syns en tydlig könsskillnad i buffert och ekonomisk sårbarhet. Samtidigt visar siffrorna något oväntat: heltidsarbetande kan vara mer pressade än pensionärer i samma inkomstspann.
Nyckelinsikter i korthet
1) Oro är vanligt – och könsskillnaden är tydlig
61 procent oroar sig för sin privatekonomi ibland eller oftare. Kvinnor oroar sig oftare än män (69 procent jämfört med 53 procent). Oro är allra vanligast bland sjukskrivna och arbetssökande, medan pensionärer oroar sig minst.
2) Nästan hälften saknar lång uthållighet vid inkomstbortfall
47 procent tror att de skulle klara sig längre än sex månader utan inkomst. I hushåll med låg inkomst (0–200 000 kr) är andelen 22 procent, medan den i höginkomstgruppen (500 001 kr+) är 52 procent. Starkast uthållighet finns bland pensionärer och bland parrelationer utan barn i hushållet.
3) Unga vuxna: Hög oro, digitala vanor och tunna marginaler
Personer i åldern 18–30 år upplever ekonomisk oro betydligt oftare än äldre åldersgrupper. Många befinner sig i början av karriären eller studerar, vilket gör att en stor del har en hushållsinkomst under 200 000 kr om året. Det ger extremt låg motståndskraft; unga anger i högre grad att de inte klarar en oväntad utgift på 5 000 kr utan extern finansiering. Samtidigt vänder sig unga gärna till digitala spartjänster och är mer benägna än äldre att låna av familj och vänner vid en kris.
4) “Inget sparande” är vanligare i låginkomstgruppen
Totalt uppger 9 procent att de saknar privatsparande. I hushåll med 0–200 000 kr i inkomst är det 36 procent som saknar sparande, jämfört med 2 procent i gruppen 500 00 kr+. Det är också vanligare att inte ha något sparande alls om man är ensamboende ( med eller utan barn) samt om man bor med sina föräldrar.
5) Att få oväntade utgifter är normen – och många har en tydlig smärtgräns
57 procent har haft en oväntad utgift det senaste året. Samtidigt uppger 27 procent att ingen oväntad engångsutgift skulle vara problematisk. Men 20 procent säger att en oväntad utgift på upp till 10 000kr skulle bli problematisk, och för 20 procent av arbetssökande kan en utgift på 1000 kronor bli ett problem.
6) Kredit till vardagen syns tydligast i hushåll med barn
Totalt har 8 procent behövt ta lån eller kredit för löpande utgifter det senaste året. Bland hushåll med barn ligger nivån markant högre än snittet – särskilt bland ensamboende med barn, där 20 procent uppger att de behövt kredit för att klara vardagen.
7) Sparandet skiljer sig åt – män investerar oftare medan kvinnor sparar mer på konto
Män har oftare huvuddelen av sparandet i fonder/aktier (59 procent) jämfört med kvinnor (40 procent). Kvinnor har oftare sparandet på buffertkonto och oftare pengar kvar på lönekonto. Både män och kvinnor är dock lika benägna att spara undan varje månad. Ca 55 procent av alla i åldrarna 30-49 sparar till barnen och sparandet till make eller maka är mer än dubbelt så högt bland män ( 12 procent) än bland kvinnor ( 5 procent).
Den mest överraskande insikten: samma inkomst – olika trygghet beroende på livsläge
När vi håller inkomsten konstant och jämför livslägen blir skillnaderna tydliga. I inkomstspannet 400 001–500 000 kr (årsinkomst) oroar sig heltidsarbetande betydligt oftare (76 procent) än pensionärer (31 procent, “ibland eller oftare”). Pensionärer har samtidigt oftare en stark buffert: 72 procent tror att de klarar sig längre än sex månader utan inkomst, jämfört med 39 procent bland heltidsarbetande. Sparandet skiljer också: 57 procent av pensionärerna har mer än 500 000 kr i privatsparande, jämfört med 17 procent av heltidsarbetande. Kredit till vardagen förstärker bilden: 9 procent av heltidsarbetande uppger att de behövt kredit för löpande utgifter, medan pensionärer ligger på 0 procent.
Mönstret syns över hela inkomstskalan.
Varför kan det se ut så? Hushållens struktur ger en ledtråd
Samma hushållsinkomst kan betyda olika svängrum beroende på hur vardagen ser ut. I samma inkomstspann är heltidsarbetande oftare ensamboende, oftare i hyresrätt och oftare i hushåll med barn, medan pensionärer oftare är två vuxna utan inneboende barn och bor oftare i villa/radhus. Det gör att samma inkomst på pappret kan betyda helt olika marginaler i praktiken.
Relationer: små skillnader utan barn – större skillnader med barn
Vid en närmare analys av personer som lever i en relation blir mönstret ännu tydligare. Bland par utan barn är könsskillnaderna i flera nyckelmått mindre – särskilt i buffert, sparnivå och kreditbehov – jämfört med par som har barn hemma. Men kvinnor bär ändå oftare en högre oro och har oftare ett mindre risktagande sparupplägg (mer på konto och mindre i fonder/aktier). När barn finns i hushållet skärps skillnaderna: kvinnor i relation med barn oroar sig oftare, uppger oftare lägre trygghet och tunnare marginaler – och beskriver oftare ett högre kreditbehov och en upplevd större risk att sparandet kan minska. Det pekar mot att det inte bara är inkomsten, utan kombinationen av kön och vardagsansvar, som avgör hur robust ekonomin är när den ställs på prov.
Äldre: kvinnors ekonomiska sårbarhet blir tydligare i hög ålder
Bland de äldsta (70–99 år) syns ett tydligt könsgap i motståndskraft och sårbarhet. 82 procent av männen tror att de klarar sig längre än sex månader utan inkomst, jämfört med 67 procent av kvinnorna. 55 procent av männen säger att ingen oväntad engångsutgift skulle vara problematisk, jämfört med 36 procent av kvinnorna. Och 58 procent av männen har mer än 500 000 kr i privatsparande, jämfört med 46 procent av kvinnorna.
“Det mest slående är att vi inte kan förstå svenskarnas ekonomiska trygghet genom att titta på inkomsten ensam. Två hushåll kan ha samma inkomst på pappret – men helt olika buffert, sparande och stressnivå. Det här handlar i grunden om marginaler, livsläge och hur robust ekonomin är när oväntade händelser sker som sätter vardagsekonomin på prov.” – Sharon Lavie, Sparekonom på Lendo.
Om undersökningen
Undersökningen bygger på en Norstat undersökning på uppdrag av Lendo under december 2025 - januari 2026 och omfattar 15 frågor om oro, trygghet, buffert, sparande och kredit. Antal respondenter är 1020 i ålder 18 år och uppåt.
För mer information om undersökningen kontakta:
Sharon Lavie, Sparekonom, Lendo
0735-18 76 53
