Region Stockholms handlingsplan för fast läkarkontakt bygger på fel siffror

Region Stockholms handlingsplan för fast läkarkontakt bygger på en felaktig bild av verkligheten. Enligt nya uppgifter från hälso- och sjukvårdsförvaltningen framgår att varje specialist i allmänmedicin i dag ansvarar för i genomsnitt 2 099 patienter, vilket är nästan 400 fler patienter per läkare än vad regionens egen plan utgår från.

Under våren 2024 antog Region Stockholm en handlingsplan för att stärka kontinuiteten i primärvården. Ambitionen är att fler patienter ska få en namngiven läkare och att regionen till 2034 ska nå Socialstyrelsens riktmärke om i genomsnitt 1 100 patienter per specialist i allmänmedicin.

De nya siffrorna visar att planen bygger på en alltför optimistisk bild av läget. Enligt handlingsplanens beräkningar skulle varje specialist i allmänmedicin år 2025 ansvara för 1 704 patienter. De aktuella siffrorna innebär en avvikelse på drygt 23 procent.

– När utgångsläget i planen inte stämmer blir också vägen framåt fel. Region Stockholm har planerat utifrån en verklighet som inte finns. Regionen har därmed underskattat hur stora insatser som faktiskt krävs för att fler patienter ska få en fast läkare, säger Amelie Tarschys Ingre (L), oppositionsregionråd i Region Stockholm.

Frågan om fast läkare är särskilt viktig för Liberalerna, som i över 50 år har drivit reformen med husläkare och kontinuitet i primärvården.

– Kontinuitet i vården är avgörande både för patienternas trygghet och för en hållbar arbetsmiljö. När varje läkare ansvarar för över två tusen patienter blir det i praktiken svårt för patienter att träffa samma läkare över tid, säger Anna-Lena Johansson (L), ledamot i primärvårdsnämnden.

Liberalerna menar att situationen väcker frågor både om handlingsplanens underlag och om genomförandet. Med en interpellation i regionfullmäktige vill partiet nu få besked om hur regionledningen ser på de nya uppgifterna.

– Om utgångsläget för handlingsplanen inte stämmer måste planen revideras. Region Stockholm behöver uppdatera sina beräkningar och ta fram mer realistiska prognoser, men framför allt sätta in mer kraftfulla åtgärder så att vi kan nå Socialstyrelsens mål, säger Amelie Tarschys Ingre.