Jönsson (L): Ungdomsfängelser kan aldrig bli en ersättning för SiS samhällsvård

I dag skriver Jan Jönsson (L), borgarråd i Stockholms stad, på SvD Debatt om de extremt våldsamma barnen bakom årets omfattande våldsvåg i Sverige och den föreslagna lösningen att införa ungdomsfängelser. Jönsson (L) ser vinster för samhällsvården av unga med utredningens ambitiösa förslag, men anser att ungdomsfängelser bara kan bli ett komplement till SiS behandlingshem, inte en ersättning.

–Det har blivit tydligt att det finns en liten grupp ungdomar med mycket extremt våldsbeteende som behöver kraftfullare åtgärder än vad som finns att tillgå idag. Men det stora flertalet unga med kriminellt beteende kommer att förbli inom SiS, säger Jan Jönsson (L), borgarråd i Stockholms stad.

Ungdomsfängelserna föreslås bland annat ha barnanpassade avdelningar, hög säkerhet, särskilt kvalificerad behandlingspersonal, tillgång till sjukvård och skärpta krav på återslussning till samhället för att minska återfall. Regeringen har fattat beslut om att de nya ungdomsfängelserna ska finnas på plats till sommaren 2026, men kommunerna har redan ett ansvar för de här barnen och en situation som måste hanteras här och nu.

Jönsson (L) lyfter fram att det är cirka 70 ungdomar som döms till sluten ungdomsvård varje år enligt Lagen om särskild ungdomsvård (LSU). Samtidigt omhändertas över 1 100 barn och unga av socialtjänsten och placeras på SiS särskilda ungdomshem enligt skyddslagstiftningen LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga).

– De flesta ungdomar med grovt kriminellt beteende kommer inte att vara aktuella för ungdomsfängelser utan förblir inom SiS-vården. Parallellt med att ungdomsfängelser byggs upp blir det därför helt nödvändigt att fortsätta höja vårdkvaliteten och säkerheten även på SiS-institutioner, säger Jan Jönsson (L).

SiS har under flera regeringar varit underfinansierat vilket lett till stora kvalitetsbrister, samtidigt som lagstiftningen inte moderniserats. I artikeln konstateras att det redan nu krävs åtgärder som resurser till färre ungdomar per avdelning, längre behandlingstider, förbättrad eftervård och ökad säkerhet hos SiS.

– Oavsett huvudman behöver utgångspunkten för samhällsvården av unga vara att verksamheten grundas i humanitet och behandling, med syftet att bryta farliga beteenden. Ett barn som begått grova brott är likväl fortsatt ett barn utan samma konsekvenstänk som en vuxen individ. De enda som tjänar på avhumanisering och stigmatisering är gängen som får lättare att rekrytera unga, säger Jan Jönsson (L).

Läs hela artikeln här.