Lidingö presenterar ny kulturkanon med 91 verk och referenser

Lidingö har fått sin egen kulturkanon. I dag presenterar Lidingö stad 91 verk och referenspunkter som på olika sätt har format öns kultur och historia – och i vissa fall även Sveriges.

Kulturkanonen omfattar litteratur, konst, musik, film och scenkonst, men också byggnader, miljöer, föreningsliv, näringsliv och historiska händelser. Syftet är att synliggöra Lidingös kulturarv, väcka nyfikenhet och bidra till bildning, gemenskap och lokal stolthet.

Kulturkanonen är också tänkt att fungera som ett levande verktyg i skolorna och som en väg in till vidare kunskap om Lidingös historia och kulturliv.

– Jag hoppas självklart att kulturkanonen ska komma till användning i Lidingös skolor, men även inspirera fler att upptäcka och fördjupa sig i öns historia och kulturliv, säger Staffan Strömbäck (M), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Bygger på hundratals förslag från Lidingöbor

Arbetet med kulturkanonen inleddes efter ett ledamotsinitiativ från Staffan Strömbäck och Annie Antranikian i september 2025. Kultur- och fritidsnämnden gav därefter förvaltningen i uppdrag att ta fram kulturkanonen och involvera Lidingöborna i processen.

Under arbetets gång fick invånarna möjlighet att lämna egna förslag på verk, personer, platser och kulturarv. Totalt kom omkring 200 förslag in från cirka 160 personer samt en förening. Förslagen har varit en viktig del av underlaget för det slutliga urvalet.

Arbetet har letts av John Svensson, tidigare kultur- och fritidschef på Lidingö och numera vice ordförande i Lidingö Hembygdsförening. Tillsammans med Lena Norberg och Carl-Henrik Ankarberg som bägge har stor lokalhistorisk kompetens har Lidingö kulturkanonen arbetats fram.

– En kulturkanon ska inte vara en lista över det man måste tycka om. Jag ser den snarare som en samling dörrar in till Lidingös historia och kultur. Bakom varje verk eller referenspunkt finns berättelser om människor, samhällsutveckling och idéer. Min förhoppning är att kulturkanonen ska väcka lusten att läsa, lyssna, titta, besöka och upptäcka mer, säger John Svensson, vice ordförande i Lidingö Hembygdsförening.

Ett brett urval av Lidingös kultur och samhällshistoria

Kulturkanonens 91 verk och referenspunkter är indelade i två huvudområden: Kultur och Samhälle.

Kultur omfattar litteratur, bild och form, musik, film och scenkonst samt lärdom och sakprosa. Samhälle omfattar bland annat fornlämningar, jordbrukssamhälle, gårdar och sommarnöjen, villastäder och bebyggelse, offentlig verksamhet, infrastruktur, näringsliv, industri och civilsamhälle. Totalt ingår elva olika områden.

Bland de utvalda verken och referenspunkterna finns bland annat Hedvig Charlotta Nordenflychts Den sörjande turturduvan, Pär Lagerkvists Barabbas, Gunnar Ekelöfs En Mölna-elegi, Tage Danielssons Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton, Millesgården, Einar Nermans Solstickan, Nyckelviksskolan, Siri Derkerts konst, Bellmans Lidingösången, Povel Ramels musik, Lidingöbanan, Käppalaverket, AGA:s etablering på Lidingö och Lidingöloppet.

Urvalet bygger på kriterier som syftar till att synliggöra och tillgängliggöra kulturarvet, stärka nyfikenhet, bildning och lärande, värna kulturens betydelse för samhällsutvecklingen samt främja gemenskap och lokal stolthet.

Kulturkanonen presenteras med motiveringar och fördjupningstexter. I de flesta fall finns även tips på vidare läsning, lyssning och tittande. Ambitionen är att den ska fungera som en inspirerande ingång till fortsatt upptäckande, snarare än som en slutgiltig lista.

Fakta: Lidingö kulturkanon

• Beslut om att ta fram en kulturkanon fattades av kultur- och fritidsnämnden 2025.
• Omkring 200 förslag lämnades in av cirka 160 personer och en förening.
• Kulturkanonen omfattar 91 verk och referenspunkter.
• Innehållet är indelat i två huvudområden: Kultur och Samhälle.
• Syftet är att synliggöra Lidingös kulturarv, stärka bildning och lärande samt väcka nyfikenhet.

För mer information

https://lidingo.se/kultur-frit...