Läkemedelsverket har lämnat en rapport till regeringen om avgiftsförändringar till följd av att EU-förordningen om kliniska prövningar av läkemedel ska börja tillämpas inom de kommande åren. LIF – de forskande läkemedelsföretagen anser att införandet av förordningen och effekten på avgifterna är en komplicerad fråga som kräver en noggrann analys.
Forskarvärlden fortsätter att i små steg öka vår förståelse av viruset SARS-CoV-2. Nu grundforskning lär oss mer om den stora skillnaden i hur olika personer drabbas, och nya resultat från en stor brittisk studie visar lovande resultat av behandling av svårt sjuka i covid-19 med ett 50 år gammalt kortisonpreparat.
Johan Brun följer den pågående coronapandemin och skriver varje vecka en krönika om kunskapsläget. Denna vecka handlar den bland annat om nya teorier kring blodgruppers betydelse för om man blir sjuk men också om T-cellernas roll för hur sjuk man blir.
SKR och branschorganisationerna inom Life Science har tecknat två överenskommelser för att utveckla arbetet med kliniska prövningar och kvalitetsregister.
Den pågående coronapandemin visar på behovet av att snabbt kunna starta test av nya läkemedel och vacciner. Pandemin innebär samtidigt att andra pågående kliniska läkemedelsprövningar mer eller mindre avstannat. LIFs nya handlingsplan för fler företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar innehåller förslag som behöver genomföras när sjukvården kan återgå till en mer normal verksamhet.
Dag Larsson, sakkunnig på LIF analyserar det pågående forskningsläget med anledning av den pågående coronapandemin. – Många studier har startats och pågår men utan en bra studiedesign och plan för analys kommer de inte ge de väl underbyggda underlag vi behöver för framtida beslut.
Även om vi börjar kunna se ljuset i tunneln så kommer vi framöver ha en tillvaro som i mycket fortfarande är starkt påverkat av coronaviruset skriver Johan Brun i sin veckokrönika om den pågående coronapandemin. Ett succesivt förbättrat immunologiskt skydd kommer att minska smittsamheten, men SARS-CoV-2 kommer att återkomma i skov, förhoppningsvisi allt snällare muterade varianter.
Det finns förväntningar på att sjukvården ska prova allt i form av läkemedel i behandling av patienter svårt sjuka i covid-19. Men utan vetenskapligt förhållningssätt kan det medföra stora risker för patienten och till inkonklusiva besked för forskarsamhället. Vi behöver både snabbhet och säkerhet, det regulatoriska systemet öppnar olika vägar, skriver Dag Larsson, sakkunnig på LIF i en översikt.
Frida Lundmark kommer att ha en bred roll och arbeta med olika frågor inom forskning, utveckling och innovation kopplat till läkemedelsbranschen.
Med start den 18 mars 2020 presenterar och uppdaterar LIF, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen, lägesbilden för forskning och utveckling av nya läkemedel och vacciner i kampen mot den pågående pandemin orsakad av viruset sars-CoV-2.
LIFs årliga enkät bland medlemsföretagen visar att de senaste årens dramatiska fall i antalet kliniska prövningar i Sverige nu har bromsat upp, och antalet har för tillfället stabiliserats på den nivå som gällt de senaste åren. Det finns även tecken på att Sverige har möjlighet att utveckla nischer av speciella prövningar, där antalet prövningar går emot trenden och har ökat.
LIF har genomfört en kartläggning av de sex stora landstingens/regionernas vårdavtal med utgångspunkt från forskningsperspektivet. Undersökningen visar att det främsta skälet att kliniska prövningar minskar i Sverige är att inte finns utrymme i sjukvården för forskning.
Lif är branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige. Vi arbetar för en högkvalitativ vård och tillgången till nya behandlingar genom att stärka den svenska Life Science-sektorn i samverkan med vårdens aktörer, politiker, tjänstemän och patientföreträdare. Lif har närmare 90 företag som medlemmar.
