Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Superlätt material kan bli nyckel för framtidens terahertz-teknik

    Högfrekventa terahertzvågor har stor potential att i framtiden ersätta röntgenundersökningar och användas i rymdforskning bland annat. Forskare vid Linköpings universitet har visat att genomsläppligheten av terahertzstrålning genom en aerogel gjord av cellulosa och en ledande polymer kan regleras. En viktig egenskap för att kunna låsa upp fler användningsområden för terahertzvågor.

  • Barnmedicinsk forskning vid Linköpings universitet får miljonstöd

    Fyra forskare vid Linköpings universitet delar på 5,4 miljoner kronor i projektbidrag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning. Forskningen handlar om typ 1-diabetes, medfödda hjärtsjukdomar, för tidigt födda barn och långvariga symptom efter covid-19.

  • Där bör första hjälpen-utrustning placeras för att rädda flest liv

    Var ska utrustningen för att stoppa blödningar vara placerad för att rädda så många liv som möjligt? Det har forskare vid Linköpings universitet i samarbete med amerikanska forskare tagit reda på genom att i dator simulera en explosion i ett köpcentrum. En av de viktigaste slutsatserna: blödningskontrollkit ska inte placeras vid entréerna.

  • Hjärnförändringar vid postcovid avslöjas med avancerad magnetkamerateknik

    Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hjärnan hos 16 personer med långvariga symtom efter sjukvårdskrävande covid-19. De har funnit skillnader i hjärnvävnadens struktur hos de drabbade jämfört med friska personer. Fynden kan bidra till insikter om de underliggande mekanismerna vid kvardröjande neurologiska problem efter covid-19.

  • Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

    Möjligheten att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt både för företag och länder, men det finns sätt att åtgärda det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny vetenskaplig artikel.

  • Trämaterial ger pålitliga organiska solceller

    En relativt obehandlad variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid Linköpings universitet och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.

  • Känslorna besegrar oftast förnuftet vid prioriteringar i vården

    Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet, där försökspersoner ställdes inför tuffa val mellan olika sjukdomsbehandlingar. Resultaten kan förklara varför det är så trögt att åstadkomma effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

  • LiU satsar på fem nya testlaboratorier

    Cybersäkerhet och AI inom undervisningen är två områden som lyfts fram när Linköpings universitet satsar på fem nya testlaboratorier. Sammanlagt 40 miljoner kronor går till initiativ som stöttar LiU:s ambition att vara nytänkande inom utbildning och forskning.

  • Samverkan mot ungdomsbrott fortsätter mot alla odds

    Samverkan ses som ett viktigt verktyg när myndigheter ska jobba med ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. Men alltför ofta slutar det med att samarbetsparterna blir besvikna på varandra och på det magra resultatet. Trots det vill ingen ge upp. I sin doktorsavhandling har Christina Söderberg vid Linköpings universitet undersökt varför.

  • Ett steg mot AI-stödd precisionsmedicin

    Artificiell intelligens, AI, som hittar mönster i komplexa biologiska data kan på sikt bidra till utveckling av individanpassad sjukvård. Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en AI-underbyggd metod som kan appliceras på olika medicinska och biologiska frågeställningar. Modellerna kan bland annat bestämma personers kronologiska ålder och huruvida de har rökt eller inte.

  • Olika inkomstgrupper alltmer isolerade från varandra

    Människor på olika inkomstnivå bor i allt högre grad i olika områden. Det visar ny forskning från Linköpings universitet, där förändringarna i inkomstsegregation i Sverige undersökts över nästan 30 år. Allra tydligast märks utvecklingen för personer som har barn.

Visa mer