Gå direkt till innehåll

Ämnen: Nya publikationer

  • Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

    Med hjälp av en ny typ av experiment har forskare vid bland annat Linköpings universitet lyckats bekräfta en tio år gammal teoretisk studie som säger att komplementaritet kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Studien är publicerad i tidskriften Science Advances och kan på sikt bana väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.

  • Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

    Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid Linköpings universitet. I studien, publicerad i tidskriften Nature Energy, har forskarna studerat molekylernas form och samspel i organiska solceller.

  • LiU-forskare får Alphafold att förutse väldigt stora proteiner

    AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget. Resultaten, publicerade i Nature Communications, är ett steg mot effektivare utveckling av nya proteiner för bland annat läkemedel.

  • Gratisapparnas dolda kostnader – mer än personliga data

    Prokrastinering, minskad sömn och försämrat fokus är en del av priset vi betalar för kostnadsfria appar till mobilen. Det menar forskare vid Linköpings universitet och Rise som undersökt vilka kostnader som egentligen döljer sig bakom gratisapparna. Med utgångspunkt i resultaten har de också en del råd till beslutsfattare.

  • Mjukt guld skapar kontakt mellan nerver och elektronik

    Guld är väldigt svårt att skapa långa, tunna trådar av. Men nu har forskare vid Linköpings universitet lyckats skapa nanotrådar av guld och utveckla mjuka elektroder som kan kopplas ihop med nervsystemet. De är mjuka som nerver, töjbara och elektriskt ledande. Dessutom beräknas materialet hålla länge i kroppen. Studien har publicerats i tidskriften Small.

  • Befintligt läkemedel kan reparera jonkanal kopplad till epilepsi

    Muterade varianter av en viss jonkanal orsakar svårbehandlad epilepsi. Nu visar en studie i tidskriften Nature att ett vanligt anestesiläkemedel, propofol, kan återställa jonkanalens funktion. Upptäckten har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Weill Cornell Medicine. Fynden öppnar upp möjligheter att på sikt utveckla läkemedel mot sjukdomen.

  • Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

    Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.

  • Prov från levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

    Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om, och vart, bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen. Upptäckten har potential att bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga att bukspottkörtelcancer sprider sig till andra organ. Studien har publicerats i Nature Medicine.

  • Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

    När låga doser av cancerläkemedel kontinuerligt tillförs nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid Linköpings universitet och det Medicinska universitetet i Graz visat i försök med fågelembryon. Resultaten är ytterligare ett steg närmre nya typer av effektiva behandlingar av svåra cancerformer.

  • Canceröverlevare har ökad risk för sjukdomar livet ut

    Svenska forskare har kartlagt alla personer under 25 års ålder som har haft cancer sedan 1958. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet. Dessutom kunde forskarna se att socioekonomiska aspekter spelade roll för överlevnaden.

  • Så blir återtillverkning lönsamt

    Att rusta upp uttjänta produkter till nyskick kallas för återtillverkning och kan bli en viktig pusselbit i en cirkulär ekonomi. Men för att fler industriföretag ska få upp ögonen behöver återtillverkning bli ekonomiskt lönsamt. I en avhandling från Linköpings universitet har Johan Vogt Duberg undersökt hur det ska gå till.

  • Stört blodflöde kan skada kärlväggen vid förstorad aorta

    Onormalt blodflöde i stora kroppspulsådern, aorta, är kopplat till inflammation och nedbrytning av kärlväggen vid sjukdomstillstånd där kroppspulsådern är vidgad. Det visar en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Fynden kan bidra till bättre diagnostik och öppnar upp för nya sätt att bedöma risken för allvarliga och oftast dödliga komplikationer, som att kroppspulsådern brister.

  • Nästa generations hållbara elektronik dopas med luft

    Halvledare är grunden i all modern elektronik. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som så kallat störämne. Studien, publicerad i Nature, är enligt forskarna ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.

  • Miljövänligt och billigt batteri för låginkomstländer

    Ett batteri gjort av zink och lignin som kan användas över 8000 gånger. Det har forskare vid Linköpings universitet utvecklat med visionen att det billiga och hållbara batteriet ska kunna användas i länder där tillgången på elektricitet är begränsad. Studien är publicerad i tidskriften Energy & Environmental Materials.

  • En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

    En gåta som gäckat forskarvärlden i över 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat Linköpings universitet och Helmholtz Zentrum München har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning. Studien är publicerad i tidskriften Nature.

  • Ett atomlager guld – LiU-forskare skapar guldén

    För första gången har forskare lyckats skapa ark av guld som endast är ett atomlager tjockt. Materialet har fått namnet guldén. Enligt forskarna från Linköpings universitet får guldet nya egenskaper som kan göra det lämpligt för bland annat koldioxidomvandling, väteproduktion och framställning av värdefulla kemikalier. Resultaten är publicerade i tidskriften Nature Synthesis.

  • Genombrott för nästa generations digitala skärmar

    Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en digital skärm där själva lysdioderna reagerar på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls bland annat. Resultaten, publicerade i Nature Electronics, kan vara starten för en helt ny generation skärmar till telefoner, datorer och surfplattor.

  • Ny värld av 2D-material öppnas

    Material som är extremt tunna, endast några få atomer i tvärsnitt, får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas. Studien är publicerad i tidskriften Science.

  • Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

    Med bättre så kallade neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor likt den som byggs utanför Lund, ESS, bli högre. Den förbättrade spegeln har forskare vid Linköpings universitet utvecklat genom att belägga en kiselplatta med extremt tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid. Studien är publicerad i tidskriften Science Advances.

  • Fysisk form i tonåren kopplat till mindre åderförfettning i medelåldern

    Män som var i god fysisk form när de var unga hade lägre risk för åderförfettning nästan 40 år senare, enligt en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften British Journal of Sports Medicine, pekar mot att åderförfettning är en av mekanismerna bakom sambandet mellan fysisk form och hjärt-kärlsjukdom.
    – Våra resultat stärker bilden av att en god fys

Visa mer