Fortsatt bra fart på svenskt byggande

En vanlig uppfattning är att vi står inför ett byggande i fritt fall.
– Så är det inte. Vår bedömning är att bostadsbyggandet visserligen minskar väldigt kraftigt i år, men ser vi på exempelvis anläggning så rullar det på stabilt med stora volymer, säger Patric Lindqvist, affärsområdeschef för marknadsinsikt på Prognoscentret.

En världsomspännande pandemi och krig i Europa är tungt vägande orsaker till skenande energipriser och galopperande prisökningar som drabbar såväl företag som offentlig verksamhet och hushåll. För byggbranschen betyder det att byggkostnaderna stiger brant samtidigt som framför allt hushållens vilja att investera i boende minskar drastiskt. Resultatet är ett kraftigt minskat bostadsbyggande.

– Vi har en i grunden svår situation med väldigt många aktörer som försöker övervintra. Bilden är dock inte så svart som det kan verka. Vi tror att fallet för hela byggsektorn stannar på cirka åtta procent under 2023 – från 610 miljarder kronor till 560 miljarder kronor. Fallet fortsätter med ytterligare ett par procent nästa år, men totalvolymen lyfter igen redan 2025.

– Det som hållit byggandet uppe är fortsatt stora offentliga investeringsbehov – bland annat inom infrastruktur – samt behoven av renoveringar och ombyggnader initierade av professionella fastighetsägare. Inte minst satsar industrin och logistikföretagen stort, bland annat har vi sett en lång period med tillväxt på lokalsidan.

– Lokalsidan drivs generellt av professionella aktörer som står inför en konjunkturell utmaning – att dels bygga nytt, och dels underhålla och bygga om lokaler anpassade till förändrade behov. Det krävs nya lösningar för den snabbt ökande e-handeln och för en miljöstyrd satsning på att öka andelen gods som transporteras med järnväg och båt. Bland annat byggs hamnar ut och farleder anpassas för större fartyg.

Inte minst klimatmålen innebär också att industrin står inför ett stort investeringsbehov samtidigt som vi behöver en omfattande utbyggnad av energiproducerande anläggningar. I den offentliga verksamheten har vi ett stort behov av bland annat utbyggd vård och skola.

Samtidigt behöver vi såväl ny infrastruktur som underhåll av den befintliga. VA-nätet är eftersatt, stora delar av både väg och järnvägar behöver förbättras samtidigt som det krävs kompletteringar med ny infrastruktur för att åstadkomma säkra och effektiva transporter av både människor och gods – för att inte tala om kraft.

– Även om finansieringsförmågan i grunden är god står vi inför stora prisökningar som kommer att försena en hel del projekt.

En svårighet är att mängden jobb fortfarande kan överstiga både kapacitet och förmåga i vissa avseenden. Här ser Patric Lindqvist ytterligare en faktor som kan komplicera den svenska byggverksamheten framöver.

– Vi har en svag krona och det innebär att det blir mindre intressant för många gästarbetare att leta sig hit. Jobben är bättre betalda i exempelvis Tyskland.

En viktig pusselbit för att lyfta den svenska byggbranschen till normal nivå är att få fart på bostadsbyggandet, något som inte låter sig göras i brådrasket. Patric Lindqvist pekar på att många hushåll är pressade på grund av kraftiga ränteökningar på lån med korta bindningstider i kombination med fallande reallöner – faktorer som bromsar byggandet av såväl hyres- som bostadsrätter.

– Det är ändå av övergående natur även om vi inte ser en återgång till de nivåer vi sett under de senaste åren. Sitter man bara still i båten uppnår vi snart en ny jämviktsnivå som bör leda till en viss ökning under 2025.

–Inflationen kommer successivt att mattas av liksom andra problem som påverkar ekonomin. Vi ser hur råvaru- och fraktpriser börjar mattas av internationellt. En risk i närtid är dock avtalsrörelsen som kommer att få stor betydelse för inflationens utveckling. För höga löneanspråk kommer att driva på inflationen.

– Det är dock viktigt att komma ihåg att den svenska byggbranschen inte står och faller med bostadsbyggandet. Flera delsektorer har fortfarande bra fart och även bostadsbyggandet kommer att återhämta sig i viss mån. Det måste det göra eftersom vårt behov av fler bostäder är väldigt stort men förutsätter samtidigt att man ser över vem som faktiskt ska ta den finansiella risken, säger Patric Lindqvist.

Bostadsbyggandet må ha kollapsat, men inte byggverksamheten i stort.