I råsilkets spår. Armenier och georgier vid Karl XI:s och Karl XII:s hov

Livrustkammaren bjuder i höst på en ovanlig historisk utblick mot öster, mot gränslandet mellan öst och väst. Den idag bortglömda handeln med råsilke – lika viktig då som råoljan idag – styrdes på 1680-talet till svenska hamnar. Den sedan länge efterlängtade silkeslyckan blev förvisso kort. Krigsutbrottet 1700 förstörde förbindelsen med Persien över ryskt land. Kulturmöten med inte minst armenier och georgier i handelns spår lämnade avtryck i svenska arkiv, bibliotek och museer.

En liten utställning – öppnar den 5 november

Intill Karl XI:s praktkaross från 1696, längs in i museets källarvalv, finns berättelsen utställd om hur drömmen om silke till Sverige blev verklighet då karossen var ny. 
Lär känna kungens sändebud Ludvig Fabritius och hans resor till Persien, de armeniska köpmännen och den georgiske prinsen i Stockholm! Allt detta är ett stycke svensk historia okänd för de flesta. Om armeniernas klassiska roll som förmedlare mellan öst och väst, liksom Georgiens balansgång mellan kristet och muslimskt! Under ca 20 år av fred och öppet fönster mot öster, blåste en vind in över Sverige från en mångfasetterad värld, värd att återupptäcka!

Rundabordssamtal – tesalonger och föredrag – i november  

Vikingatid och 1600-tal  råsilkets spår. Rundabordssamtal med arkeologerna Mats G Larsson och Gunilla Larsson som berättar om vikingarnas väg till Särkland och språkforskaren Joakim Enwall om georgiska språk. 5 november kl 17.30

Platser, personer och läget i Georgien och Armenien. Hans Gunnar Adén, expert på Ryssland och det forna östblocket, tidigare svensk ambassadör i Kaukasusområdet, berättar. 19 november kl 17.30

Sven Hedins jakt på Resare-Bengts försvunna dagbok. Håkan Wahlquist, tidigare Asienintendent vid Etnografiska Museet och föreståndare för Sven Hedins Stiftelse berättar om Resare-Bengt som reste i Persien i början av 1600-talet. 26 november kl 17.30

Tesalong med sagor från Armenien och Georgien – tre lördagar kl 15

Med: Marianne Engström, 7 & 28/11 och Johan Teodorsson, 21/11 från Berättarnätet Öst
Välkomna alla mellan 10 och 100 år!  

Och temavisning – i januari

I råsilkets spår till Persien med Ludvig Fabritius om Karl XI:s sändebud till shahen med intendent Ann Grönhammar. 21 januari kl 17.30

MER INFORMATION http://livrustkammaren.se/sv/kalendarium

Vikten av råsilke till Sverige
Det som i över hundra år varit omöjligt lyckades till sist.
Sommaren 1687 kom balar med råsilke till Sverige. Det omöjliga hade blivit möjligt. Alla fredsförhandlingar med Ryssland under 1600-talet hade stött och blött frågan om att Sverige skulle få tillgång till direkthandel med dyrbart råsilke från Persien längs ryska floder över Moskva till Narva vid Finska viken.
Råsilket behövdes till svenska sidenväverier, men skulle också ge goda tullinkomster. Köpmännen, som förde 100-kilosbalarna med råsilke till Stockholm, och som Karl XI tog emot med öppna famnen, var armenier från Nya Djulfa i Isfahan, huvudstaden i Persien. Kungens sändebud till shahen, Ludvig Fabritius och hans följe, mötte även den georgiska kungafamiljen på vägen – ett möte som fick följder i den svenska framtiden!

Jakten på svenska kulturens vagga i Kaukasus
Kontakterna fick stor kulturell betydelse i det dåtida Sverige. En intensiv akademisk jakt bedrevs efter bevis på svenska och finska folkens urgamla rötter vid Kaukasus berg, goternas urhem, där Noak strandat arken på Ararats topp. Goterna, svenskarnas förfäder, härstammade från Noaks sonson Magog ansåg de lärda på 1600-talet, som sökte svenskarnas historia i Bibeln och hos antikens författare.
Det berömda verket Atlantican av Olof Rudbeck, sponsrad av Karl XI, bevisade svenskarnas rötter just där, mellan Svarta och Kaspiska haven, där Fabritius passerade till och från Persien.
Nyckeln till framgång i jakten på ett glansfullt ursprung hette språkstudier – inte minst av runornas språk ristat i sten. De gåtfulla georgiska språken, vars ursprung ännu idag är oklara, studerades, liksom armeniskan och givetvis de arabiska, persiska och turkiska språken. Språkkunskaper var även nödvändiga för en framgångsrik handel med de muslimska stormakterna ledda av shaher och sultaner av dynastierna Safavider och Osmaner.