Debatt: Den svenska maten tar allt mindre plånboksutrymme

Vi svenskar använder allt mindre pengar till mat och mer till kultur, fritidsaktiviteter och transporter. Det visar en sammanställning LRF Väst gjort av SCB:s statistik om hushållens ekonomi från 1999 och nu färska uppgifter för 2006.

SCB redovisar hushållens konsumtion fram till och med 2006 och där framgår det att matens andel av konsumtionen nu har sjunkit till knappt 12 kronor per disponibel hundralapp i hushållets plånbok eller totalt drygt 30 000 kronor per år, varav ca 8 000 kronor är tomma kalorier i form av snacks, godis och läsk.

En nedgång med nästan fyra kronor per hundralapp, eller nästan 25 %, sedan 1999, vilket gör att vi nu har de klart lägsta matpriserna i Norden.

Genomsnittshushållet hade 2005 en disponibel inkomst på 263 020 kronor. 1999 var den 239 800 kronor.

Största utgiftsposten för oss svenskar är boendekostnaderna som svarar för nästan 28 procent av "konsumtionskronan", eller ca 74 000 kronor.

Transporter tar idag betydligt mer av hushållskassan än mat med 17,60 kronor per hundralapp, en ökning från 13,30 kr per hundralapp 1999.

En utgiftspost i hushållsbudgeten som ökat är kultur och fritidsaktiviteter med en andel på 18,1 %, en ökning med 4 procent på tio år. Det svenska genomsnittshushållet lägger i genomsnitt nästan 50 000 kronor på kultur och fritidsaktiviteter årligen.

I Sveriges bönders vision där vi får landet att växa ska vi bygga in måltiden med svenska råvaror som en upplevelse - en kulturaktivitet. Svenskens fortfarande alltför ointresserade inställning till det dagliga brödet måste förändras och vi svenska bönder måste ta fram produkter som inte bara är goda, säkra och näringsriktiga utan också ger en större totalupplevelse.

Med lokal identitet, närhet och igenkännande hos konsumenten i form av kopplingen mellan mjölken, mjölet och biffen från det öppna kulturlandskapet på väg till jobbet måste vi ladda in dessa mervärden i vår svenska mat. T ex är en svensk Kaprifolbiff från Bohuslän en god bit kultur som en dansk fläskfilé aldrig kommer i närheten av. Att den dessutom är producerad med världens största hänsyn till djurens egna behov och miljöomsorg gör ju inte att den smakar sämre.

Robert Larsson
Regionchef LRF Västra Sverige