Lantbrukare upplever att konsumenternas förtroende för dem sjunker

Det senaste årets förskjutning från restaurangbesök till hemlagat har gynnat försäljningen av svenska livsmedel. Trots det upplever färre lantbrukare att konsumenterna har förtroende för dem. Samtidigt stiger kostnaderna för insatsvaror vilket bidrar till att lantbrukare upplever en allt sämre lönsamhet och med en rekordhög skuldsättning ökar deras sårbarhet för stigande räntor. Det visar Lantbruksbarometern höst från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna.

Lantbrukarnas syn på sin lönsamhet är mer pessimistisk än i våras och även prognosen inför det kommande året är pessimistisk. Störst nedgång finns bland växtodlarna vars lönsamhetsindex har gått från noll till minus 41, men även för mjölk- och nötköttsproducenterna är indexet negativt.

– Trots höga priser på exempelvis spannmål minskar lönsamheten inom lantbruket. Priset på insatsvaror har ökat mycket och de fortsätter att stiga vilket kraftigt pressar marginalerna, framförallt inom djurproduktionen. Därför är det nu extra viktigt för lantbrukarna att ha koll på hur deras företag påverkas av ökade kostnader. På längre sikt behöver de även arbeta med en aktiv riskhantering på gårdsnivå, säger Per Skargren, segmentschef Skog & Lantbruk Ludvig & Co.

Satsningar inom de gröna näringarna måste fortsätta
Färre lantbrukare upplever i år, jämfört med i fjol, att konsumenterna har förtroende för dem. Samtidigt har andelen som upplever att konsumenterna inte har förtroende för dem ökat kraftigt, från fyra procent hösten 2020 till 14 procent i år.

– Det här är illavarslande och kan riskera att hämma den fortsatta utvecklingen av framgångsrika växande företag inom lantbrukssektorn i Sverige. Förtroendefrågan men även lantbrukarnas lönsamhetsoro måste tas på största allvar. Oavsett vilken budget som röstas igenom i riksdagen senare i höst ser vi att det är nödvändigt att den inkluderar satsningar som gör att vi har ett hållbart och lönsamt svenskt jordbruk även i framtiden, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.

Skuldsättningen på nya rekordnivåer
Skuldökningen bland Sveriges lantbrukare var under 2020 den högsta på tio år. Mätt i kronor låg ökningen på 18 miljarder kronor, vilket motsvarar en tillväxttakt med 6 procent sedan 2019.

– Vår analys är att lånen främst används för att köpa mer mark istället för investeringar som kan vara nödvändiga för att effektivisera och klimatsäkra produktionen så att man kan fortsätta att utveckla sina företag och erbjuda attraktiva produkter även i framtiden. Det är viktigt att säkerställa att man får intäkter som överträffar den höga skuldsättningen som tillsammans med stigande räntor annars kan bli problematiska för verksamheten, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk Swedbank.

Insikter utifrån Lantbruksbarometern höst 2021

• Färre lantbrukare upplever att deras företag är lönsamt och deras prognos för 2022 är pessimistisk
• Skuldsättningen i svenskt lantbruk ökar och är nu den högsta på tio år
• Likviditeten, det vill säga lantbrukarnas kortsiktiga betalningsförmåga, är oförändrad men stora variationer mellan produktionsgrenarna.
• Betydligt fler lantbrukare upplever i år att de inte har konsumenternas förtroende jämfört med i fjol.

Har du frågor vänligen kontakta
Per Skargren, segmentschef Skog och lantbruk Ludvig & Co, 070-877 82 74
Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk Swedbank, 08-58 59 03 34
Ewa Andersen, vd, Sparbankernas Riksförbund, 070-563 16 86

Presskontakter
Anna Burlage Sjöberg, Ludvig & Co, 08-700 20 10
Amanda Billner, Swedbank, 073-045 11 68
Ewa Andersen, Vd Sparbankernas Riksförbund, 070-563 16 86