AI ställer nya krav på svensklärare

Gymnasielärare i svenska får allt svårare att avgöra vad som är elevens eget arbete när generativ AI används. Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet som pekar på både stora möjligheter och tydliga utmaningar för lärare, och behovet av nya arbetssätt i skolan.

Enligt en ny studie från Luleå tekniska universitet förändrar generativ AI förutsättningarna för undervisning i svenskämnet. Särskilt påverkas lärarnas möjlighet att bedöma elevers kunskaper, eftersom generativ AI kan producera texter som är svåra att skilja från elevens egna.

Studien bygger på intervjuer med gymnasielärare i svenska och visar att AI redan påverkar både undervisning, bedömning och relationen mellan lärare och elever.

– Generativ AI kan fungera som stöd, inspiration och verktyg, men väcker samtidigt frågor om fusk, tillit, källkritik och lärarens roll, säger Caroline Graeske, en av forskarna bakom studien och professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.

Studien lyfter att lärarna förändrar sina arbetssätt för att möta utvecklingen. De använder kortare skrivuppgifter, delar upp arbeten i flera steg och låter elever skriva i kontrollerade miljöer som låsta skrivplattformar. Samtidigt ökar fokus på källkritik och hur elever använder AI-verktyg. Vissa lärare återgår till mer analoga arbetssätt, som handskrivna uppgifter, för att minska risken för fusk och stärka elevernas eget tänkande.

– Eleverna måste fortfarande lära sig att själva läsa, skriva, tolka, tänka kritiskt och uttrycka sin egen röst, säger Niclas Ekberg, en av forskarna bakom studien och universitetslektor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet.

På sikt kan resultaten bidra till att utveckla tydligare riktlinjer och bättre arbetssätt i skolan.

– Med rätt användning kan AI bli ett stöd i lärandet, men utan anpassning riskerar den att underminera både kunskapsbedömning och tilliten i undervisningen, säger Niclas Ekberg.

Studien visar att AI inte bara förändrar verktygen i klassrummet utan också synen på kunskap och lärande. Traditionella uppgifter och examinationsformer räcker inte längre till, och undervisningen behöver i högre grad bygga på muntliga moment, processarbete och ökad insyn i hur elever arbetar.

Forskningen pekar på att lösningen inte är att stoppa tekniken utan att använda den mer medvetet.

– En viktig slutsats är att lösningen varken är att vara teknikfientlig eller okritiskt positiv. I stället behövs ett kritiskt och medvetet förhållningssätt där elever och lärare lär sig förstå, granska och använda generativ AI på ett ansvarsfullt sätt, säger Caroline Graeske.

Studien, En annan verklighet? Möten med generativ AI i gymnasieskolans svenskämne, är publicerad i tidskriften Utbildning & Demokrati.

Kontakt: Caroline Graeske, professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet, caroline.graeske@ltu.se, 072-539 05 19