Felaktiga stereotyper om mäns och kvinnors företagande

Företagande kvinnor anses av offentliga finansiärer inte ha lika mycket resurser eller vilja att satsa på tillväxt som företagande män har. Men när forskare vid Luleå tekniska universitet granskat nyckeltal för 126 bolag som sökt offentligt finansiering, såg de inga skillnader beroende på om företaget drevs av en man eller en kvinna.

– Vi har gjort en unik studie som matchar föreställningsdata med redovisningsdata. Våra resultat visar att föreställningarna inte har någon grund i verkligheten – de är som trollen som spricker i solen, säger Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Den nya studien från Luleå tekniska universitet, ”VC stereotypes about men and women aren’t supported by performance Data”, publiceras i anrika Harvard Business Review.

Karaktäriseras utifrån sitt kön

Malin Malmström och hennes forskarkollegor Joakim Wincent, Aija Voitkane och Jeaneth Johansson har studerat elva offentliga, svenska riskkapitalister som fått in ansökningar från totalt 126 olika företag. 43 procent av dessa bolag drivs av kvinnor och 57 procent av män. Könet visar sig ha stor inverkan på hur företagarna karaktäriseras.

– Stereotypa föreställningar finns om både hur män är och om hur kvinnor är, konstaterar Malin Malmström.

Den nya studien visar att det bland de offentliga finansiärerna finns fyra föreställningar som är särskilt tydliga:

• Kvinnor är tveksamma till att låta företaget växa, medan män vill satsa på tillväxt.
• Kvinnor har inte resurser att satsa på hög tillväxt – män har det.
• Kvinnors företag underpresterar, mäns företag presterar väl.
• Kvinnor är försiktiga och riskaverta. Män är ambitiösa och risktagande.

Forskarna har granskat de 126 aktuella bolagen utifrån hur 22 olika nyckeltal – däribland försäljningsvolym och tillväxt i antal anställda och omsättning – såg ut vid den tidpunkt som ansökan till den offentliga finansiären skickades in.

– Vi hittar inga statistiska skillnader, inte i ett enda av nyckeltalen vi tittat på. Nyckeltalen speglar ett företags aktiviteter, prestationer, satsningar och verksamhet, och det finns alltså inget som visar att mäns företag presterar bättre och når bättre resultat än vad kvinnors gör.

"Den här typen av föreställningar får konsekvenser"

Tidigare forskning vid Luleå tekniska universitet om hur offentliga svenska finansiärer uppfattar män och kvinnor som söker kapital, har visat att kvinnliga entreprenörer i snitt fick 25 procent av sitt efterfrågade kapital, medan männen fick över hälften.

– Den här typen av föreställningar som vi har identifierat får konsekvenser. Det faktum att du är kvinna som söker finansiering aktiverar ett mindset redan från början; om vad ansökan innebär och om vad finansiärerna tror att det finns för potential att få avkastning. Det är väldigt viktigt att kunna se bortom de här stereotypa föreställningarna, säger Malin Malmström och tillägger:

– Det är en unik design på vår nya studie – jag känner inte till någon annan studie som matchar den här typen av föreställningsdata med redovisningsdata. När man försöker skjuta hål på myter om kvinnors företagande används ofta nationell statistik, som inte är lika precis i sammanhanget. Våra siffror visar de facto att det inte är någon skillnad mellan företagen.

Vid frågor, kontakta: Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 10 87 eller e-post Malin.Malmstrom@ltu.se.

Den bifogade bilden på Malin Malmström får användas fritt i redaktionella sammanhang. Foto: Tomas Bergman/Luleå tekniska universitet.

Artikeln i Harvard Business Review 

Länk till studien