Forskning ska få fler att prata om döden

Alla ska dö, men många tycker det är svårt att prata om döden. I samarbete med samhällsorganisationer och nationella minoriteter har forskare arbetat med hur frågor som rör livets slutskede kan hanteras. Nu blir ett digitalt verktyg tillgängligt för alla, för att underlätta reflektion och samtal.

– Många tycker det är svårt att prata om livets slut, det finns få tillfällen i vår vardag då det kommer naturligt. Många kan vara rädda att göra någon annan upprörd och månar om varandra. Därför har vi utvecklat verktyg som stöd för att prata med andra och reflektera runt sina egna önskemål, säger Malin Eneslätt, universitetslektor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet.

I flera år har forskare inom forskningsprogrammet DöBra arbetat med hur man kan hantera frågor som rör livets slutskede. Ett av projekten handlade om att utveckla en svensk version av DöBra-kortleken, en samling kort som stöd för samtal om döden. Nu har kortleken utvecklats till en webbapp som finns tillgänglig för alla: DöBra – samtal för livet.

Malin Eneslätt ser flera fördelar med att våga prata om döden, både för den som ska dö och för närstående.

– I min bakgrund som sjuksköterska såg jag att mycket ställs på sin spets när livet går mot sitt slut. Det liv man levt och de relationer man haft. Det kan vara skönt att ha reflekterat runt frågorna i förväg. Det är också hjälpsamt för närstående och minskar risker för konflikter. Internationell forskning har visat att om man pratat om livets slut och vet hur personen ville ha det kan det underlätta sorgeprocessen för de som blir kvar. Man behöver inte gå med tankar som att ”blev det egentligen som mamma ville”, säger Malin Eneslätt.

Appen har utvecklats i samarbete med flera samhällsorganisationer och testats av personer runt om i landet. Den innehåller 37 påståenden som användaren kan ta ställning till och reflektera runt. Påståendena handlar om praktiska, fysiska, sociala och existentiella frågor, från ordning på ekonomin till att ha levt livet fullt ut. Det går även att lägga till egna påståenden.

Enligt Malin Eneslätt kan det vara bra att närma sig ämnet i god tid. När döden är nära kan samtalen bli känsligare och svårare. Hon menar att många äldre funderar på döden men saknar forum för att prata om den och då kan appen bli ett stöd. Samtidigt hoppas hon att diskussionen även når yngre personer.

– Ingen kommer undan döden, vi kommer att uppleva vår egen död men också att personer omkring oss dör. Eftersom vi inte vet när vi kommer att dö är det egentligen bra för alla att förbereda sig och prata om det. Det kan kännas lite läskigt att höra. Men att prata om döden är också att prata om livet, för att kunna leva sitt liv på bästa sätt, säger Malin Eneslätt.

Webbappen ”DöBra, samtal för livet”, hittar du här: app.döbra.se

I en fortsättning av projektet översätts appen nu till nationella minoritetsspråken meänkieli och några av de samiska språken.

Öppen föreläsning och lanseringsfest 20 oktober

Media är välkomna till öppen föreläsning och lanseringsfest.

Öppen föreläsning:

Malin Eneslätt föreläser om att prata om döden och hur man kan få stöd av webappen DöBra - samtal för livet.
Vetenskapens hus i Luleå.
20 oktober 11.30-12.30.
Föreläsningen direktsänds.

Lanseringsfest:

Vetenskapens Hus i Luleå kl 18-20.
18:30-19:30 Presentation kring projektet, pågående forskning och kommande initiativ. Panelsamtal med testare av webappen: Marie Nordqvist, organisatör av studiecirkel DöBra: Hans Roslund PRO Örnäset, samt demenssjuksköterska i Kalix kommun: Lisa Öqvist-Häggström.

Lanseringsfest för föranmälda, media är välkomna utan anmälan

Kontakt

Malin Eneslätt, universitetslektor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet
malin.eneslatt@ltu.se
0920-493934

Om DöBra

Forskningsprogrammet DöBra startades vid Karolinska Institutet och Umeå universitet och innehåller flera olika forskningsprojekt med fokus på livets slut. Projektet DöBra-kortleken 2.0 bedrivs vid Luleå tekniska universitet och är en digital vidareutveckling av samtalsverktyget DöBra-kortleken. Projektledare och ansvarig forskare är Malin Eneslätt i samarbete med andra forskare vid Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Karolinska Institutet, Mälardalens Universitet och Vrije Universiteit i Bryssel.

Verktyget har samskapats tillsammans med representanter från Demensförbundet, Dödsdoula Mirja Mörtlund, Funktionsrätt Luleå, Internationella kvinnoföreningen Esperanza, Kalix kommun, Nätverket för samisk hälsa, PRO, Riksförbundet HjärtLung, Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset, Synskadades riksförbund, Ung Cancer och Äldresupporten i Luleå kommun under 2024–2026.