Gå direkt till innehåll
Foto: Fredric Alm
Foto: Fredric Alm

Pressmeddelande -

Gruvavfall uppgraderas – ska fånga in koldioxid

I och med den gröna omställningen ökar efterfrågan på metaller. Nu ska forskare vid Luleå tekniska universitet undersöka om typiskt svenskt gruvavfall från metallutvinning kan växlas upp, från att vara något vi vill bli av med, till att göra nytta för klimatet. Gruvavfall från Boliden, LKAB, och Copperstone Resources ska testas på sin förmåga att accelerera infångning och lagring av koldioxid (CCS) som industrin släpper ut. Tester ska även göras på gruvavfallets kapacitet att fånga in historiska koldioxidutsläpp i atmosfären, med hjälp av direkt luftavskiljning (DAC).

– Våra tidigare studier har visat att restmaterial från gruvindustrin kan vara ett kostnadseffektivt alternativ för infångning och lagring av biogen koldioxid och historisk koldioxid i atmosfären. Hur bra svenskt gruvavfall är för den uppgiften är något som vi nu ska undersöka i samarbete med industrin, säger projektledaren Ulrika Rova, professor i biokemisk processteknik, vid Luleå tekniska universitet.

Projektet är unikt i Europa. Det finansieras av Energimyndigheten och genomförs inom ramen för Industriklivet – Regeringens långsiktiga satsning för att stödja klimatomställningen – en del av EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Det gruvavfall som ska studeras i projektet är särskilt rikt på kalcium, kisel och magnesiumhaltiga mineral, en fördel vid koldioxidinfångning. Forskarnas mål är att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser genom lösningar som kan implementeras i närtid, men som även är högst relevanta långsiktigt. Liknande studier om koldioxidinfångning har gjorts i bland annat Australien men inte med bioteknik för infångning av koldioxid från gruvavfall. I det här projektet kommer forskarna att använda ett nytt framtaget koldioxid-hydreringssteg som accelererar koldioxidinfångningen med hjälp av ett enzym.

Konceptets innovation är att vi använder ett enzym, karbanhydras, som fungerar som biokatalysator och accelererar omvandlingen av koldioxid till bikarbonat, en vattenlöslig form av koldioxid, så att absorptionssteget går snabbt. En annan viktig fördel är att vi kan erbjuda en metod för att effektivt transportera infångad koldioxid i form av bikarbonat, vilket är en förutsättning för att möjliggöra permanent geologisk lagring i Sverige, säger Io Antonopoulou,forskare i biokemisk processteknik, vid Luleå tekniska universitet.

För att optimera den enzym-baserade infångningen av koldioxid krävs noggranna mineralogiska och kemiska undersökningar av malmerna och dess beståndsdelar.

Vi kommer att använda ett flertal mikroanalytiska metoder för att karakterisera och bättre förstå det geologiska materialets sammansättning eftersom den är avgörande för hur effektiv infångningen och lagringen av koldioxid blir. Genom den förståelsen kommer vi att kunna optimera CCS-kedjan och ta fram förslag på lämpliga metoder för permanent lagring av koldioxid, säger Glenn Bark, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

Sverige är en av Europas största metallproducenter med 12 aktiva gruvor som i första hand producerar järn, koppar, zink, bly, guld och silver och som frigör stora mängder avfall. Processerna med koldioxidinfångning kopplade till gruvavfall i projektet kommer att jämföras med den naturliga vittringsprocessen av gruvavfall som har potential att binda koldioxid inom en tidskala på 100 år.

– Projektet är ytterligt relevant för Boliden. Under hösten uppdaterade vi våra redan ambitiösa mål för minskade koldioxidutsläpp och vi siktar nu på en reduktion med 40 % till 2030 från 2021 års nivå. Vi vet sedan tidigare att vårt gruvavfall har en potential att lagra många miljoner ton koldioxid, men den här naturliga karbonatiseringen, är en mycket långsam reaktion, och att katalysera det med enzym gör det plötsligt mer genomförbart, säger Erik Ronne, chef för hållbarhetsforskningen på Boliden Mines.

Kontakt: Ulrika Rova, projektledare och professor i biokemisk processteknik, vid Luleå tekniska universitet, ulrika.rova@ltu.se, 0920-49 13 15

Ämnen

Regioner


Luleå tekniska universitet är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningsområden. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF, ledande internationella universitet samt med regionala och nationella aktörer. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,9 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 815 anställda och 19 155 studenter.
Läs mer på www.ltu.se och följ oss gärna på Twitter: @LTUniv och LinkedIn 

Kontakter

Katarina Karlsson

Katarina Karlsson

Presskontakt Pressansvarig Luleå tekniska universitet 0920-49 21 28
Anna-Karin Landin

Anna-Karin Landin

Presskontakt Kommunikatör och presskontakt 076-138 90 33
Luleå tekniska universitet presstjänst

Luleå tekniska universitet presstjänst

Presskontakt 0920-49 18 81

Välkommen till Luleå tekniska universitet!

Luleå tekniska universitet är i stark tillväxt med världsledande kompetens inom flera forskningsområden. Vår vetenskapliga som konstnärliga forskning och utbildning bedrivs i nära samarbete med internationella, nationella och regionala företag, offentliga aktörer och ledande universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 2 miljarder kronor per år. Vi är idag cirka 1 900 anställda och har närmare 17 900 studenter.
Läs mer på www.ltu.se.

Luleå tekniska universitet

971 87 Luleå