Han jäser oss ur det oljebaserade samhället

Christian Andersson, som nyss lagt fram sin
doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet.

Det handlar om att biologiskt framställa bärnstenssyra ur förnyelsebara råvaror (biomassa). Med hjälp av den kan man ersätta fossilt kol för tillverkning av morgondagens kemikalier. I sin doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet visar Christian Andersson hur man kraftigt kan öka produktionen av bärnsstenssyra.

Bärnsstenssyra är en s.k. byggstensmolekyl och kan betraktas som ett slags plattform, från vilken man exempelvis kan tillverka biologiskt nedbrytbara plaster och kemikalier. Genom att jäsa (fermentera) socker med hjälp av E. coli bakterier får man fram bärnsstenssyra. Processen är mycket attraktiv ur ett växthusgasperspektiv eftersom bakterierna i sin ämnesomsättning fixerar koldioxid.

Det här området kallas industriell bioteknik, vilket är en gren av den traditionella biotekniken på stark frammarsch. Det bygger på att man använder egenskaper hos levande organismer för att ersätta produkter som idag framställs genom raffinering av fossilt kol.

De resultat som Christian Andersson fått fram i sin forskning är avgörande för att kunna använda teknologin industriellt. Genom att optimera olika parametrar i jäsningsprocessen har han tredubblat produktiviteten av bärnstenssyra.

För att kunna omsätta processen industriellt krävs även att det finns råmaterial i tillräcklig mängd och till låg kostnad. I Sverige är det skog som är den attraktiva råvaran. Det finns dock en nackdel med skogsråvara vilken är att den innehåller lignin och extraktivämnen som frigörs vid nedbrytning och påverkar bakterierna negativt. I sin avhandling har Christian Andersson, genom att med kalk eller aktivt kol ta bort de negativa ämnena, lyckats producera bärnstenssyra till liknande nivåer som från rent socker.