Satsning ska ge raketfart åt LTU:s forskning

Bilden visar hur benceller fäster på nyutvecklad komposit förstärkt
med kolnanorör som ska användas i knä- och höftimplantat. Foto LTU

Under 2011/2012 har Luleå tekniska universitet inrättat en ”Labbfond” för att ge universitetets forskning en extra kick. Bra infrastruktur med nya labb och ny utrustning ger LTU-forskarna bättre villkor. Ett exempel på stöd ur labbfonden är till ny utrustning för att kunna testa materials hållbarhet i knä- och höftledsproteser. 

- Jag har jobbat länge på LTU och det här är en helt ny möjlighet som öppnar flera dörrar för forskare på universitetet.  Det är en möjlighet att söka medel för ny utrustning, att förbättra utrustning och labblokaler, eller att bygga helt nya labb. Dessutom innebär det ökat samarbete mellan forskarna på LTU och att det blir lättare att få externa finansiärer att ställa upp, säger Nazanin Emami, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet.

Genom medel från labbfonden kan Nazanin Emami köpa in utrustning som kan mäta åldrandet hos både ben, brosk och material som används för implantat. God beständighet mot åldrande och utmattning är en av de viktigaste egenskaperna hos material som används till lastbärande implantat för höft- och knäleder.  Ett inopererat implantat borde i idealsituationen hålla livet ut, men håller i verkligheten mellan 8-15 år. Men nya material utvecklas hela tiden, t ex av polymerbaserad plast, och då behövs utrustningen för att under dynamisk belastning mäta och analysera åldrandet och livslängden.

Intresset att söka medel ur labbfonden har varit stort. Den inrättades under hösten 2011 och sedan dess har 17 ansökningar kommit in, motsvarande en total summa på cirka 60 miljoner kronor. Av dessa har hittills 7 ansökningar beviljats. Fonden fungerar som delfinansiering vilket innebär att medel även söks externt.

Avsikten med universitetets labbfond är att den ska vara till nytta för många användare och att den ska leda till utveckling och förnyelse av forskningsverksamheten. Den stärker universitetets forskningsmiljö som även blir attraktiv för nya forskare.

- Förutom att vi vill stödja våra egna duktiga forskare till att nå intelligenta och samhällsnyttiga forskningsresultat, så är labbfonden även ett sätt för oss att göra oss mer attraktiva för nationella och internationella spetsforskare, säger Johan Sterte rektor vid Luleå tekniska universitet. 

Ett annat exempel där medel ur labbfonden förstärker forskningen, är att flera avdelningar från olika institutioner kan skaffa kompletterande utrustningar till de två befintliga elektronmikroskopen som finns vid Institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser. Genom LTUs egen satsning kan nu fler forskare utnyttja dessa avancerade instrument. Bland annat kan Avdelningarna för Materialvetenskap och Materialmekanik skaffa en detektor för att studera titanlegeringar och på så sätt förbättra processer för att tillverka flygdelar med rätta egenskaper. Belastningsutrustning och mätteknik till det redan befintliga Complab är en annan forskningsverksamhet som har fått medel ur fonden.