Unik kartläggning av Kiruna under jord

Hur ser malmkroppen i Kirunaområdet ut? Det ska forskare vid Luleå tekniska universitet tillsammans med LKAB göra en omfattande kartläggning av.
– Vi sammanställer alla tillgängliga data i en enda modell för att få reda på hur berggrunden ser ut på djupet, säger Tobias Bauer, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

I januari 2018 kom nyheten att malmkroppen i Kiruna inte fortsätter med samma volym som förväntat. Mineraliseringen minskar i söder, men tycks fortsätta mot djupet och norrut. LKAB har de senaste åren satsat stora resurser på prospektering för att säkra tillgången på järnmalm.

I ett nytt fyraårigt projekt, som startar i höst, ska forskare från Luleå tekniska universitet tillsammans med LKAB lägga ytterligare viktiga bitar till pusslet. Hela Kirunaområdet, från Kurravaara till Kalixforsbron, ska kartläggas för att få fram viktig kunskap om hur berggrunden ser ut på djupet. Genom att använda sig av så kallad Common Earth modelling går det att få fram detaljerad information om hur jordskorpan i Kiruna med omnejd är uppbyggd. Alla tillgängliga data – geofysisk och geologisk – från bland annat provborrningar, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och universitetets egen fältkartering ska sammanställas i en gemensam 3D-modell.

På detta sätt går det att få reda på berggrundens magnetiska egenskaper, var det finns förkastningar eller deformerade så kallade skjuvzoner, hur malmkroppar och mineraliseringar är formade och var de eventuellt försvinner eller fortsätter.

"Nytt i Europa"

Forskare vid Luleå tekniska universitet har tidigare gjort en 3D-modell av hela Skelleftefältet, som har ett 80-tal kända malmkroppar, men modellen av Kirunaområdet blir än mer omfattande. Den kommer att avslöja vad som finns under jord ända ner till ett par kilometers djup.

– Det är nytt i Europa att göra kartläggningar med den här metoden. Common Earth modelling är ett ganska nytt område, som är perfekt för geologer och geofysiker att samarbeta kring. På Luleå tekniska universitet har vi all kompetens som krävs för det. Vi ser det som en otrolig möjlighet att göra detta tillsammans med LKAB, säger Tobias Bauer, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet och ledare för det nya projektet ”Common Earth modelling of the Kiruna mining district”.

– LKAB ser detta samarbete som ett tekniksprång som kan leda till nya malmfynd framförallt på stort djup. Att kombinera vår kunskap och data från området kring Kirunagruvan med övriga tillgängliga data till en 3D-modell möjliggör effektiv prospektering som sparar både tid och resurser, säger Jan-Anders Perdahl, sektionschef för prospektering på LKAB.

Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, tror att Common Earth modelling kommer bli ett givet inslag i framtida gruvverksamhet.

– Det här kommer vara direkt tillämpbart för LKAB. Common Earth modelling ger värdefull kunskap om hur en malmkropp fortsätter, försvinner eller kanske böjs, och gör att det i framtiden går att undvika överraskningar. Vi är väldigt tidigt ute att använda denna metod, och att göra det i så här stor skala – med en databas som omfattar hela Kirunaområdet – är unikt i Europa, säger hon.

Vid frågor, kontakta:
Tobias Bauer, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 21 50, tobias.bauer@ltu.se.
Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 24 01, christina.wanhainen@ltu.se.
Jan-Anders Perdahl, sektionschef för prospektering på LKAB, tel 070-690 91 76, jan-anders.perdahl@lkab.com.

Detta är Common Earth modelling:
Common Earth modelling (CEM) syftar till att tillhandahålla en GIS-baserad bas för delning och visualisering av data, modeller och tolkningar. CEM är en tvärvetenskaplig, tolkande, iterativ process och utförs genom integration av strukturella data, geokemi, geofysik och petrofysik. I CEM bygger geologiska och geofysiska modeller på varandra och förbättras i flera omgångar. Slutresultatet är en modell som matchar all data lika bra, vilket minskar osäkerheter i modelleringen.